Fler söker tillstånd för sökare

Skattjakt med barnen, leta tappade smycken, undersöka fornlämningar… metallsökare används på olika sätt. Alla kräver tillstånd från länsstyrelsen och dit kommer nu så många ansökningar att införande av avgifter diskuteras.

Bent Syse, arkeolog och chef för Upplandsmuseet, med metalldetektor vid en av museets utgrävningar.

Bent Syse, arkeolog och chef för Upplandsmuseet, med metalldetektor vid en av museets utgrävningar.

Foto: Upplandsmuseet

Uppsala2017-02-12 12:05

Kulturmiljölagen trädde i kraft i januari 2014. Då ändrades den gamla kulturminneslagens formulering om krav på att söka dispens från ett generellt förbud mot användning av metallsökare till ett krav på tillstånd för användning av dem.

– Det är en ändring av ord men inte av innebörd, så det borde egentligen inte göra någon skillnad för antalet ansökningar. Men från nio ansökningar om dispens 2012 kom 38 ansökningar om tillstånd 2014, och det har kommit runt 40 ansökningar per år sedan dess, säger Lennart Swanström, antikvarie vid länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

Såväl företag som hobbyletare och forskare måste ha tillstånd för att använda metallsökare. Ansökningarna har ökat så mycket att ett förslag att avgiftsbelägga metallsökarärenden för närvarande är ute på lagrådsremiss.

Företag kan ansöka om generella tillstånd för hela kommuner eller län, och det de behöver lokalisera är oftast tankar, kablar eller liknande. Hobbyletare kan ansöka om tillstånd för sökning inom avgränsade områden.

– Det kan vara personer som tappat något metallföremål och vill försöka finna det, smycken eller nycklar till exempel. Andra har metallsökning som fritidsaktivitet, säger Lennart Swanström.

En av de som fick tillstånd att använda metallsökare 2016 var en villaägare i Uppsala som hoppades hitta en guldring som tappats på tomten. Sökandet blev resultatlöst. ”Den kan ju ha tappats någon annanstans, men det var värt ett försök”, kommenterar villaägaren.

En annan fick tillstånd att söka vid fyra olika badplatser i länet. ”Jag och barnen gör skattletarutflykter när vädret är bra. Men vi har inte hittat något mera spännande än kapsyler, spik och i enstaka fall mynt”, berättar han.

För den femte badplatsen som ingick i hans ansökan, gavs inget tillstånd för metallsökning. En fornborg ligger alltför nära den.

– Att söka på badstränder brukar inte vara några problem, inte heller att söka gammal taggtråd i beteshagar. Däremot ger vi i Uppsala inte privatpersoner tillstånd att använda metallsökare på åkermark, säger Lennart Swanström.

När markområden ska exploateras krävs också tillstånd av länsstyrelsen. I tillståndet kan då ingå krav på arkeologiska undersökningar, och länsstyrelsen anvisar också efter upphandling företag eller institution som ska ansvara för undersökningen. Upplandsmuseet är en sådan institution.

Bent Syse, arkeolog och nu chef för Upplandsmuseet, är en av dem som använt metallsökare i sitt arbete:

– För arkeologer är metallsökare ett arbetsredskap på samma sätt som en spade. Sökare kan vara av olika utformning och klara sökningar på olika djup, och de används såväl före som under en utgrävning.

Metallsökare

All användning av metallsökare kräver tillstånd från länsstyrelsen i det län där den är tänkt att ske.

Med ansökningshandlingen ska finnas karta där sökområden markerats och tillstånd från berörda markägare att grävning får ske.

Länsstyrelsens rättsenhet beslutar om tillstånd med stöd av handläggare vid kulturmiljöenhet eller motsvarande.

När metallsökare används ska tillståndet finnas med, och det gäller endast i det län och för den plats som anges.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!