Fler slutar nian med godkända betyg
En större andel elever i Uppsala lämnar nian med godkända betyg och meritmedelvärdet har stigit. Ändå ökar inte behörigheten till gymnasiet. Orsaken är att skolan inte förmår lyfta de med sämst betyg, säger ansvarig politiker.
- Vi är på rätt väg. Jag tror att det beror på att kunskapsinlärningen nu är i fokus i skolan, säger Cecilia Forss (M) som är kommunalråd med ansvar för skolan.
Enligt henne har skolan länge sysslat med alldeles för många olika saker.
- Lärarna har ålagts att lära elever demokrati, jämställdhet och andra politiskt korrekta frågor. Självklart ska det finnas både jämställdhet och demokrati i skolan, men de frågorna ska inte vara målet. Det ska ska kunskapen vara.
Men trots att både andelen godkända elever och meritmedelvärdet har ökat, ligger andelen elever som är behöriga till gymnasiet kvar på samma nivå, till och med något lägre. Uppsala når heller inte upp till det så kallade SALSA-värde som anger vilket resultat man borde kunna vänta sig med hänsyn till elevernas bakgrundsfaktorer såsom kön, invandrade föräldrar och föräldrarnas utbildningsnivå.
Enligt Cecilia Forss beror det på att den grupp elever som har det svårast för sig i skolan, inte gjort bättre ifrån sig.
- Vi har inte hittat de rätta undervisningsmetoderna för att lyfta den sämsta tiondelen av eleverna. Många av dem kan inte få hjälp hemifrån och vi måste diskutera hur vi kan kompensera det.
Cecilia Forss nämner ett projekt med läxläsningshjälp på internet som pågår i Uppsala som ett sätt. Men säger att det krävs mer.
- Viktigast är att vi kompetensutvecklar våra lärare och rektorer. Både i ämneskunskaperna och i deras sätt att lära ut. Det måste vi avsätta pengar till.
Bland dem med sämst betyg finns de som nyligen anlänt till Sverige och som måste lära sig svenska på kort tid för att kunna hänga med i skolan. Bara 68 procent av de utlandsfödda niorna i Uppsala nådde i fjol gymnasiebehörighet. Jämfört med 93 procent av eleverna med svensk bakgrund, och 86 procent av svenskfödda elever med utländsk bakgrund.
- De som kommer hit måste få den hjälp de behöver för att lära sig svenska och komma in i skolsystemet. Man kan säga att vi borde ha gjort det tidigare, men vi kan inte klara alla saker samtidigt, säger Cecilia Forss.
Förra året var första gången som nationella prov hölls redan i årskurs tre. Resultaten från dem är blandade: 80 procent av eleverna nådde målen i svenska, men bara 66 procent i matematik. Något som berodde på att en stor del elever inte nådde kravnivån för de fyra räknesätten.
- 66 procent är på tok för lågt. Men det är jättebra att vi upptäcker den här bristen redan i trean, säger Cecilia Forss.
Bristerna i matematik ska även dem lösas med att lärarnas kompetens höjs.
- Vi ingår i ett projekt där Göteborgs universitet tittar på varje enskild Uppsalalärares behov av kompetensutveckling. Det verkar inte ha givit resultat än , men jag hoppas att det kommer att göra det, säger Cecilia Forss.
Så jobbar vi med nyheter