"Kommunen har satt ner foten för att få fler med försörjningsstöd att delta i praktik och liknande insatser". Det uppger Mohamad Hassan (L), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.
Den som har försörjningsstöd (socialbidrag) är enligt lag tvungen att studera eller vidareutbilda sig om personen kan. Detta för att öka sina chanser att komma i arbete. Den som inte följer planeringen som gjorts upp med kommunen, till exempel att delta i praktik, kan bli av med sitt bidrag.
Sedan ett par år tillbaka har det blivit högre krav på att personer med försörjningsstöd deltar i insatser för att bli självförsörjande.
– Tidigare har kommunen ibland gjort undantag. Men nu har vi satt ner foten, det finns inga andra tolkningar än att de som har ekonomiskt bistånd ska vara med i aktiviteter för att komma i arbete, säger arbetsmarknadsnämndens ordförande Mohamad Hassan (L).
Enligt honom var det vanligare förr att personer läste SFI, svenska för invandrare, några timmar per dag utan annan sysselsättning resten av dagen. Numera kombineras oftare SFI med bland annat yrkesutbildning.
Den nya inriktningen ger avtryck i statistiken. Under 2020 var det 3 580 Uppsalabor som hade försörjningsstöd och parallellt deltog i arbetsmarknadsinsatser i form av praktik, vidareutbildning och liknande. Det är 40 procent fler än 2019.
Den nya policyn har införts gradvis från 2018. Hur har det då gått för dem som haft försörjningsstöd och samtidigt deltagit i arbetsmarknadsinsatserna? Har de blivit självförsörjande? Antalet som lämnat bidragsberoendet och gått vidare till arbete eller studier (utöver SFI) och inte länge har försörjningsstöd ökade med 56 procent mellan 2018 och 2019, från 437 till 681 individer. Men 2020 föll siffran tillbaka till samma nivå som två år innan.
Många Uppsalabor med försörjningsstöd har tidigare fått praktikplats inom restaurangnäringen. Men under pandemin har det blivit stopp.
I fjol blev det alltså färre personer som lyckades bryta bidragsberoendet.
– Det beror främst på pandemin. Under 2020 drabbades hotell, restaurang och många andra branscher där personerna normalt sett kommer ut i praktik eller får arbete, säger Henrik Jansson vid kommunens arbetsmarknadsförvaltning.
Hur stor del av de som gick vidare från försörjningsstöd fick jobb som inte är subventionerade?
– Vi har ingen statistik över det. Men det viktiga är inte om personerna har lönestöd eller inte. Oavsett lönestöd handlar det om en anställning och de arbetar på samma villkor som övriga på arbetsplatsen. De får samtidigt arbetslivserfarenhet och språkträning, uppger Henrik Jansson.
Vilka är de största hindren för att personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande?
– Att man inte har tillräckligt bra kunskaper i svenska eller saknar den yrkeskompetens som efterfrågas. De okvalificerade jobben är inte så många.
Kommunens nya inriktning går ut på att så många som möjligt med försörjningsstöd ska ges insatser för att bli självförsörjande.
Går det att ge insatser åt en analfabet i 50-årsåldern så att personen blir självförsörjande?
– Det är tufft men vi försöker ändå. Skolbänken är kanske inte bäst utan de här personerna får utvecklas muntligen med språkträning och andra insatser. Den nya inriktningen innebär att de inte lämnas med försörjningsstöd utan vi fortsätter arbeta för att få dem att komma vidare. Undantag görs för dem med ohälsa, säger Henrik Jansson.
Vill arbetsgivarna ta emot personer för praktik och arbetsträning?
– Arbetsgivarna får ingen ersättning men är ofta intresserade ändå. De senaste fem–tio åren har arbetsgivarna blivit mer ansvarstagande mot den här gruppen. Antalet arbetsgivare räcker men alla kan inte ta emot de personer som vill ha en plats, ofta för att de som kommer från oss inte kan tillräckligt bra svenska.