Fler skolor slåss om färre elever

Det blir tuffare konkurrens om gymnasieeleverna nästa år. Friskolekoncerner expanderar i Uppsala lagom till skolstart 2016. Samtidigt ser kommunen ett minskande elevunderlag.

Foto: Michaela Hasanovic

Uppsala2015-02-22 07:00

Friskolekoncernen AcadeMedia är Sveriges största utbildningsföretag och bedriver skolverksamhet från förskolenivå till vuxenstudier. Ett av deras gymnasiekoncept – ProCivitas Privata Gymnasium – kan komma att öppna i Uppsala.

– Vi är en skola som har stor verksamhet i Skåne och då vi lyckades etablera oss i Lund kände vi att Uppsala också vore kul. Vi riktar in oss på just universitetsstäder, säger Paul Gertsson, verksamhetschef och rektor för ProCivitas Malmö.

ProCivitas beskriver sig själva som en skola för studiemotiverade elever och deras filial i Malmö är den skola som har högst antagningspoäng på alla linjer. I Uppsala har de ansökt om att öppna ett ekonomi-, ett samhälls- och ett naturvetenskapligt program.

– Ekonomiprogrammet är vår grund och på alla våra skolor har vi en person som arbetar med att knyta kontakter med det lokala näringslivet. Vi erbjuder varje elev en mentor från ett lokalt företag under ett år och det planerar vi att göra även i Uppsala, säger han.

Även Livets Ord gör en satsning inför skolåret 2016 och vill öppna ett helt nytt särgymnasium – Emanuelgymnasiet.

– Vi har drivit vår grundsärskola Emanuelskolan i 15 år nu och där har vi sett en stor efterfrågan från föräldrar om en gymnasiesärskola, säger Magnus Westergård, skolchef på Livets Ords Kristna Skolor.

Tanken är att både vara en förlängning på Emanuelskolan men även ta emot elever från andra grundsärskolor. Man planerar att ta emot 5-10 elever per år. Livets Ord utökar även sin gymnasieverksamhet och har ansökt om att starta ett tekniskt program och två nya inriktningar på deras befintliga estetiska program: media och teater.

Caroline Andersson (S) är nytillträdd ordförande i kommunens Utbildningsnämnd och enligt henne råder det ingen brist på gymnasieplatser i Uppsala.

– Generellt ser vi snarare ett minskande elevunderlag där det blir istället tuffare konkurrens om de elever som finns, säger hon.

Caroline Andersson poängterar dock att utbildningsnämnden ska behandla varje ansökan om att öppna nya skolor individuellt.

– Vi yttrar oss bland annat om vilka ekonomiska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå för de redan befintliga skolorna om en ny skola vill etablera sig. Det kan Skolinspektionen sedan väga in i sin bedömning, säger hon.

Utöver de ovan nämnda skolorna kommer även Raoul Wallenbergskolan att utöka sin verksamhet med klasser i årskurs fyra och fem och Kunskapsgymnasiet har ansökt om att starta ett vård- och omsorgsprogram i samarbete med Aleris och ett teknikprogram tillsammans med MCC.

Starta en gymnasieskola

Hur går det till?

För att starta en gymnasieskola görs först en utredning av Skolinspektionen. De ser att skolan har de förutsättningar som krävs och är det en helt ny aktör är granskningen mer omfattande än om det är en som redan bedriver skolverksamhet. Det görs även en bedömning av negativa följder på redan befintlig verksamhet, exempelvis om det skulle skapas organisatoriska, ekonomiska eller pedagogiska problem. Om man godkänns går det vidare till kommunen som från 1 januari 2015 måste förhålla sig till vissa förändringar i skollagen. Bland annat att innan en enskild huvudman startar en ny utbildning så måste ett samråd ske mellan dem och kommunen där även närliggande kommuner ska få ge sina synpunkter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om