Joakim Olsson, Anticimex Uppsala
I alla tider har människan fört en kamp mot råttor. Framför allt i städerna. I Uppsala fortsätter djuren att frodas.
– Där det finns människor finns det råttor. Så kommer det alltid vara, säger Joakim Olsson, regionchef för Anticimex i Uppsala.
Viviann Blomgren, som är chef på Uppsala kommuns parkenhet, delar bilden. När Uppsala växer blir råttorna fler.
– Kommunens kostnader för sanering har ökat under de senaste åren och kostnaden är kopplad till att det behövs fler insatser. Vi får in fler anmälningar om råttor, säger hon.
De centrala delarna av Uppsala, längs Fyrisån, vid Svandammen och vid Resecentrum är platser där de ofta syns råttor.
Det finns inga uppskattningar på hur många råttor det finns i Uppsala. Men de är många.
Anticimex är ett av företagen i Uppsala som utför råttbekämpningar. Företaget publicerar årligen en rapport över råttsituationen i landet.
Under fjolåret noterade företaget sin högsta siffra när det gäller råttor. Över en miljon råttor gick i fällorna och dödades runt om i landet – en ökning med fem procent jämfört med 2023. I Uppsala handlade det om 45 700 stycken, vilket är sex procent mer än året innan.
Det innebär att 3 800 råttor i månaden gick i någon av Anticimex många fällor bara i Uppsala. Samtidigt ökade antalet saneringsuppdrag kraftigt. Från 3 800 till 4 500 stycken. De båda ökningarna gör att Joakim Olsson drar slutsatsen att det blivit fler råttor också.
Men det är helt logiskt menar han.
– Råttor trivs bland människor och de lever på våra sopor. I en tillväxtregion som Uppsala ökar befolkningen – då ökar antalet råttor också, säger han.
På Uppsalakontoret håller man koll på när råttor har gått i en fälla. Alla digitala fällor är försedda med SIM-kort och skickar en signal efter varje fångst.
Anticimex är en stor aktör på marknaden, men det finns flera andra företag som också ägnar sig åt råttsaneringar, så mängden fångade råttor är betydligt större än de resultat Anticimex redovisar. Eftersom den moderna råttjakten numera till stor del är digital har saneringsföretagen bra koll på hur många som går i fällorna.
– Tidigare var råttgift och klassiska fällor den vanligaste metoden. Då visste vi aldrig hur effektiv bekämpningen var eller hur många råttor som dödades. Dagens metoder ger helt andra möjligheter, säger Joakim Olsson.
Digitala råttfällor där skadedjuren dödas med elstötar är vanligast.
Han visar hur en av Anticimex vanligaste fälla fungerar och principen är enkel. Råttorna luras in en låda där elektroniken känner av att det är just en råtta. En kraftig elstöt dödar gnagaren varefter den sedan sorteras undan i en behållare innan råttfångaren är redo igen. Anticimex har tusentals sådana boxar utplacerade i Uppsala kommun och samtliga boxar är utrustade med SIM-kort som signalerar för varje råtta som samlats in.
Ny teknik ger samtidigt även möjligheter att kartlägga råttornas utbredning i detalj, bland annat genom att filma i avloppsledningar.
– De trivs väldigt bra i avloppsnätet och en liten spricka i rören räcker för att en råtta ska kunna ta sig in och sedan vidare in i fastigheten. Kan vi upptäcka brister i rören tidigt kan många slippa problem med råttor, säger Joakim Olsson.
Även sensorer används för att kartlägga råttornas rörelser inomhus.
Eftersom man numera jobbar med mycket mer förebyggande insatser är de digitala hjälpmedlen viktiga för att kartlägga deras rörelsemönster. Anticimex planerar även att ta hjälp av AI-teknik för att förbättra träffsäkerheten.
– Om vi bli bättre blir det en större besparing för fastighetsägare och andra företag som anlitar oss, säger Joakim Olsson.