Mycket tyder på kroppens övriga hälsa kan kopplas till hur våra tarmar mår.
Hjärt- kärlsjukdomar kan ha mängder av orsaker. Inom forskningen har man varit duktiga på att hitta faktorer, som rökning och högt blodtryck. Det tillsammans med bättre behandling har lett till att färre dör.
– Men fortfarande är det så att 20-30 procent av hjärt- kärlsjukdomarna inte förklaras av de här kända riskfaktorerna. Det finns personer som lever hälsosamma liv men ändå blir sjuka. Då gäller det att försöka gräva på nya ställen, och där är tarmfloran en het kandidat, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi på Uppsala universitet.
Tove Fall var en av forskarna som ofta tillfrågades under Corona-pandemin. Nu har hon, tillsammans med en grupp forskare från Lunds och Uppsala universitet, utfört en stor studie som visar sambanden mellan plack i kranskärlen och tarmfloran.
I våra tarmar finns upp emot ett kilo bakterier. Det är dessa bakterier som tillsammans kallas tarmflora. I den nya studien har man undersökt om tarmbakterier kan kopplas till ökad eller minskad förekomst av åderförfettningsplack i kranskärlen. Plack i kranskärlen kan leda till stopp i blodflödet till delar av hjärtat – hjärtinfarkt.
– Vi såg då att streptokocker i tarmen, och andra bakterier som vanligtvis bor i mun och hals, kunde kopplas till mer plackbildning. Vi kunde se att de bakterier man hade fler av i munnen hade man också mer av i tarmen, säger Tove Fall.
Tove Fall betonar att studien är ett första, men viktigt, steg i att undersöka tarmflorans koppling till hjärt- kärlsjukdomar och munhälsan. Till exempel går det inte att säga ännu om det är bakterierna i munnen som direkt orsakar placken, eller om det är när bakterierna kommer ner i tarmen och förökar sig.
Tillsammans med forskare från Uppsala och Lunds universitet har Tove Fall undersökt sambandet mellan tarmbakterier och åderförkalkning. Vilken roll som tand- och munhälsan spelar in planerar man att forska vidare om.
– Det finns jättemånga trådar att undersöka vidare innan man kan komma med några råd. En stor fråga är nu: Hur hänger det här ihop? Är det ett orsakssamband eller bara en markör för något annat som pågår i kroppen?
Hur mycket påverkas kroppen av hur vår mage mår?
– Det görs mycket inom det här området just nu, vi lär oss mer och mer. Till exempel har man sett att det finns ganska starka samband mellan fetma och diabetes och vilken tarmflora man har, men även här kvarstår frågor om orsakssamband. Två av de viktigaste faktorerna som påverkar tarmfloran är kost och medicinering, det är det som kommer ner i tarmarna och påverkar bakterierna, menar Tove Fall.
Finns det något man kan göra för att förbättra sin tarmflora?
– Ja, de allmänna kostråden med grönsaker och fibrer är sådant som verkar vara positivt för en bra tarmflora också. Framöver kan det komma nya råd men just nu handlar det om att följa de kost- och livsstilsråd som finns.
Och munhälsan?
– Det är något vi planerar att studera nu. Det är faktiskt så att munhälsan kan påverka andra system i kroppen utanför tänderna. Det man kan tänka på extra är att ha en god munhälsa, eftersom det verkar vara positivt för hjärthälsan också. Det gäller att följa tandläkarens råd, säger Tove Fall.
"Det finns personer som lever hälsosamma liv men ändå blir sjuka. Då gäller det att försöka gräva på nya ställen, och där är tarmfloran en het kandidat", säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi på Uppsala universitet.
Studien utgår från SCAPIS, en svensk befolkningsstudie som utreder hjärt- och lunghälsa hos 30 000 män och kvinnor. SCAPIS har en stor samling data med många livsstilsfaktorer – en värdefull resurs enligt Tove Fall. Det är också tack vare utvecklingen av DNA-avläsning som forskarna kunnat undersöka bakterierna på det här sättet.
– Det är mycket på gång inom det här området. Inom de närmsta tio åren tror jag att det kommer komma resultat som kan leda till nya råd och behandlingar, säger Tove Fall.