Fler och fler drabbas
Barndiabetesmottagningen på Akademiska sjukhuset får 25 - 30 nya patienter varje år och antalet ökar. Det vanligaste är att man får diagnosen i skolåldern.
I Uppsala län finns det just nu 260 barn i åldrarna 0 - 18 år som har diabetes. Av dem är det åtta stycken som är mellan 0 och 4 år.
Det tar lite tid att anpassa sig till att man fått diabetes i familjen. Hela första året sedan barnet fått diagnosen är en utbildningsfas. Under de två, tre första veckorna har föräldrarna en intensiv kontakt med barndiabetesteamet, men sedan planas den ut.
- Det är bra om de små förskolebarnen får komma tillbaka till samma förskola men de behöver skolas in på nytt och föräldrarna behöver vara med dem en del i början. Skolan är skyldig att lösa problemen runt egenvården eftersom vi har skolplikt. Barnen sköter dock medicinering och provtagning själva när de är stora nog, säger Ingemar Swenne.
Situationen för diabetesbarnet kan förvärras om han eller hon har någon mer sjukdom, eller om föräldrarna sviktar, till exempel att någon av dem är missbrukare.
- När en helt vanlig 14-åring får diagnosen kan det också ställa till lite extra. Säg den tonåring som glatt och villigt anpassar sig restriktioner om kost och motion, samt till sprutor och provtagning, säger Ingemar Swenne.
Men han är tämligen nöjd med barndiabetesvården i Uppsala.
- Uppsala ligger nog i topp på listan när det gäller den, men vi brottas med resursfrågan, precis som all barnsjukvård, säger Ingemar Swenne.
Framtiden för diabetesbarnen ser också ljusare ut. Forskningen gör framsteg och behandlingen blir allt bättre, men fortfarande gäller att man få allvarliga komplikationer om man inte sköter den.
14 november har FN förklarat vara Världsdiabetesdagen. Detta för att uppmärksamma att spridningen av sjukdomen utgör ett allt större hot, 246 miljoner människor har den. I Uppsala arrangerar en grupp föräldrar en Diabetesdag på lördag, 15 november, på Ångströmlaboratoriet.
Det finns två olika typer av diabetes
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som ofta kommer tidigt i livet och kallas ibland för barn eller ungdomsdiabetes. Den är delvis ärftlig och går inte att bota. Insulinproducerande celler i bukspottskörteln har förstörts för gott och blodsockerhalten blir därför för hög i blodet. Insulinet måste ersättas med en insulinpenna eller en insulinpump. Man vet ännu inte orsaken till sjukdomen.
Varje dag får två barn i Sverige diagnosen diabetes typ 1. I Sverige har skett en fördubbling av insjuknade de senaste 25 åren.
Diabetes typ 2 kommer oftast i vuxen ålder. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Kroppens celler har blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket socker i blodet.
@Normal (Web):Ett första steg i behandlingen är att man ändrar sina levnadsvanor. Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva läkemedel. Cirka 2 - 3 procent av Sveriges befolkning lider av diabetes typ 2.
Källa www.sjukvardsradgivningen.se
Så jobbar vi med nyheter