Plötsligt har du en ny elev i klassen som inte kan svenska. Hur lägger du då upp undervisningen?
Det är något som många lågstadielärare i Uppsala varit med om de senaste åren. Andelen nyanlända elever i Uppsala kommuns grundskolor har stigit från 2,5 procent år 2014 till 6 procent 2018.
– Det här är en helt ny situation, vi lärare får göra så gott vi kan. Jag skulle gärna få mer kunskap om hur man lär barn saker när de inte kan språket, säger Maria Sundman Hall som är lärare i en av ettorna på Valsätraskolan.
Ja, hur gör du för att även en nyanländ elev ska hänga med någorlunda?
– Jag jobbar mycket med bilder. Och jag tänker extra mycket på att hålla rutinerna vad gäller till exempel samlingar, lunch och annat så att det blir så begripligt som möjligt.
I Maria Sundman Halls klass är fyra elever nyanlända. En av dem, åttaårige Nesri Abdelrihim från Eritrea, började i januari och kunde då nästan inte ett ord svenska.
– Det är jättebra i skolan. Jag är kompis med alla i klassen och på rasterna finns det en massa bollar vi kan leka med, säger han på modersmålet tigrinja.
Nesris studiehandledare Manta Okbay översätter. Att hon råkar vara på skolan just när UNT är på besök är en lycklig slump. Totalt har hon bara Nesri 40 minuter i veckan, under den tiden ska hon hinna gå igenom delar av veckans lektioner.
– Nesri är jätteduktig och lär sig fort. Men det skulle behövas mer tid till studiehandledning för honom och för alla nyanlända elever, säger Manta Okbay.
Det är något som Valsätraskolans rektor Tomas Rylander håller med om. Mer studiehandledning står högst upp på hans lista för att hjälpa nyanlända elever att klara sig bättre i skolan.
– Jag skulle väldigt gärna ha en heltidsanställd studiehandledare i arabiska här på skolan. Fler lärare som undervisar i svenska som andraspråk behövs också, säger han.
Men det är inte bara i undervisningen det behövs insatser, menar Tomas Rylander. Integrationen mellan svenska och nyanlända elever är inte alldeles enkel, i alla fall inte på högstadiet.
– Samhället har underskattat de sociala faktorerna. Det är svårt för många nyanlända elever att ta sig in i gemenskapen. Det beror inte bara på de svenska eleverna, utan också på att nyanlända söker sig till andra nyanlända. De bägge grupperna håller sig på sin kant, i alla fall i en del klasser. Skolvärlden behöver göra mer på det området, säger han.
Valsätraskolan är en stor skola med klasser från förskoleklass upp till nian. Tre av skolans lite äldre nyanlända elever är Rama Kousa, Khaled Alkadre och Mohammed El-Sayigh. De ser också att det i vissa klasser blir så att elever med olika bakgrund inte blandas. En del nyanlända vågar inte lära känna svenska elever, säger de.
– För dem tar det mycket längre tid att lära sig svenska. Min mamma sa tidigt till mig att jag ska försöka vara med svenska elever också, säger Mohammed El-Sayigh.
Rama Kousa kommer ihåg den där första dagen i en svensk klass för ett par år sedan. Hon grät av nervositet, men några tjejer med invandrarbakgrund tog hand om henne.
– På ett sätt är det lättare att vara med de som har samma bakgrund. Svenskar är snälla men förstår inte på samma sätt vad man varit med om och vad som kan vara jobbigt. Men det känns viktigt att alla blandas mer för att man ska förstå varandra bättre, det är ju stora skillnader mellan Sverige och länder i Mellanöstern, säger hon.
Upp till och med trean börjar nyanlända elever direkt i svenska klasser. Eftersom Rama, Mohammed och Khaled kom till Sverige senare gick de först i förberedelseklass. De tycker alla att det var en bra start, men att det är viktigt att man inte blir kvar i förberedelseklassen för länge.
– När det fanns många araber i klassen pratade jag mycket arabiska i skolan. Nu har jag lärt mig mycket mer svenska, säger Khaled Alkadre.