Fler måste åka kollektivt när Uppsala växer
För att inte Uppsala ska korkas igen av trafik när staden växer krävs att fler åker kollektivt. Men över hela landet minskar antalet kollektivresenärer. Det var ett av de problem som diskuterades vid en trafikdebatt i Uppsala igår.
— Drar man ut en linje över det minskande resandet kommer den sista kollektivtrafikresenären att göra sin sista resa år 2030, sa Mats Börjesson en smula provokativt.
Uppsala kommun har satt som mål att kollektivtrafiken ska öka sin marknadsandel från 16 till 20 procent inom de närmaste 20 åren.
— Klarar vi verkligen att öka kollektivtrafiken så mycket som planerat, undrade Mats Börjesson.
Debatten hade arrangerats av miljöpartiets kommunalråd Niclas Malmberg och hölls i Ekonomikum. Där framträdde även trafikforskaren Lars Bagge och redogjorde för beräkningar som visar att 150 000 resenärer dagligen kommer att passera resecentrum i Uppsala när detta är fullt utbyggt.
— Det kommer bland annat att leda till ökad busstrafik. Varje timme kommer 140 bussar att passera området. Detta har inte beaktats av trafikplanerarna, framhöll Lars Bagge.
Fler ringleder önskas
Redan idag lider kollektivtrafiken i Uppsala av svåra problem. Peter Eklund, trafikchef vid Upplands lokaltrafik (UL), berättade att UL ofta tvingas hålla 90 bussar igång på grund av att trafiken flyter så långsamt.
— Hade det inte varit så trångt på gatorna till följd av all trafik skulle det räckt med 70 bussar, sa Peter Eklund.
Från publiken framfördes önskemål på fler ringleder i Uppsala, både nära och längre bort från centrum, för att minska biltrafiken i city.
— Luthagsleden och Väderkvarnsgatan är början till ett inre ringsystem men i västra delarna av Uppsala är det svårt att hitta en bra lösning. Det är något vi får leva med, svarade Carl-Johan Engström, planeringschef vid Uppsala kommun.
Även den infekterade frågan om utökad så kallad gåfartszon ventilerades, ett förslag som cityhandlare befarar kommer att drabba deras affärer. Peter Eklund presenterade dock en undersökning som tydde på att gåfartsområden lockar till sig fler konsumenter och ökar handeln.
— I Jönköping där sådana förändringar genomförts har till exempel försäljningen av TV-apparater, tvättmaskiner och livsmedel minskat medan bland annat klädhandeln ökat dramatiskt, uppgav kommunalrådet Lars O Ericsson (c).
Så jobbar vi med nyheter