När Viktor Karlsson backar sopbilen längs den smala bygatan söder om Sävja skyms sikten av en stor gran. Vänstra backspegeln försvinner i granriset.
– Att köra på ett barn vore den absoluta mardrömmen, säger han.
Viktor Karlsson jobbar på Ragnsells och är skyddsombud för fackförbundet Transport. I oktober stoppade han sophämtningen på flera adresser i Uppsala kommun där han ansåg att riskerna för påkörning var för stora.
Sophämtning är en verksamhet där olyckor och tillbud lätt inträffar.
– Vi är mycket inne på trånga gårdar och kör. Det händer nu och då att man får tvärnita.
Viktor Karlssons agerande är ett exempel på allt fler larm om dålig arbetsmiljö i landet. Mellan 2008 och 2012 ökade skyddsombudens begärda ingripanden av Arbetsmiljöverket med 69 procent till 574. Antalet skyddsstopp, då skyddsombudet avbryter arbetet på grund av akut fara, ökade 29 procent samma period.
I Uppsala län agerar också skyddsombuden hårdare. De begärde ingripanden av Arbetsmiljöverket 22 gånger 2012. Tre skyddsombudsstopp infördes i fjol. Hittills i år har fyra stopp beslutats. Tre av dem har signerats Viktor Karlsson.
– Stopp tar man bara till i extremfall, säger han.
En arbetsplats som sticker ut i statistiken är Akademiska sjukhuset. Hittills i år har de olika fackliga skyddsombuden begärt ingripande av Arbetsmiljöverket sex gånger. Det har bland annat handlat om överbeläggningar, risk för spridning av smitta och miljögifter i dricksvattnet.
Professorn och överläkaren Anna Rask-Andersen är sjukhusets huvudskyddsombud för Läkarförbundet. Hon ser en tydlig orsak bakom de många larmen till Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljön har blivit sämre på grund av sparbetingen som politikerna beslutat om. Politikerna bryr sig inte om arbetsmiljön överhuvudtaget och de i sjukhusledningen måste lyda nästan som lakejer, annars får de sparken, säger hon.
Varför är det bra att kalla på Arbetsmiljöverket?
– Man får in en extern part som har maktmedel. Jag är väldigt tacksam för den möjligheten.
Arbetsmiljöverket ser med allvar på utvecklingen i landet.
– Jag är orolig för att vi har ett sämre fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Håkan Olsson, chef för inspektionsavdelning syd.
Trots att ökningen skett successivt under flera år har Arbetsmiljöverket inte försökt utreda orsakerna eller vad som behöver göras.
– Vi har inte analyserat det ännu.
Håkan Olsson tror på mer information, framför allt till arbetsgivarna, om vikten av bra samarbete på arbetsplatserna och säger att han ser tendenser till att den lokala dialogen inte fungerar.
Har Arbetsmiljöverket någon skuld i utvecklingen?
– Det finns ju en diskussion om att man på arbetsplatserna inte har lika stor tillgång till oss jämfört med ett antal år tillbaka. Och det är klart att vi har minskat i antal. Vi får försöka prioritera tillsyn och inspektionsverksamheten så långt det går.
I kommuner och landsting har arbetsmiljölarmen ökat mer än för arbetsmarknaden i stort. Enligt Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarfrågor på Sveriges kommuner och landsting, handlar det om en fördubbling, ungefär från 45 till 90 rapporter per år.
– Först ska ju frågorna lösas lokalt och då kan man tycka att varje anmälan är ett misslyckande i sig, säger hon.
Varför har anmälningarna ökat?
– Det kan vara en tuffare arbetsmiljö på vissa ställen. Jag tror också att skyddsombuden tar sig möjligheten mer och mer att gå till Arbetsmiljöverket.
Vad kan ni göra?
– Vi kan tala med våra arbetsgivare och säga: ”Det här är inte bra”. Men vi kan aldrig erbjuda en riskfri miljö.
Viktor Karlsson styr sopbilen tillbaka mot stan för att tömma dagens skörd. Mer än två ton matavfall ska bli biogas. Resten av soporna går till brasan i värmeverket.
I fallet med den skymmande granen bestämde Arbetsmiljöverket nyligen att soptunnorna ska dras ut till en angränsande väg där bilen kan hämta.