Så upptäcktes felen på Ackis – läkarna slog larm

Antalet patienter som fick sin livmoder bortopererad ökade från 35 till 63 – på ett år. Då slog kvinnosjukvården larm. Men det kan finnas fler drabbade.

Gudlaug Sverrisdottir vill helst inte säga att någon har gjort fel. Men om det är någon som har gjort fel är det patologen.

Gudlaug Sverrisdottir vill helst inte säga att någon har gjort fel. Men om det är någon som har gjort fel är det patologen.

Foto: Klara Nyth Stålberg

Uppsala2024-10-22 19:00

Det var för nästan exakt ett år sedan som läkarna på kvinnosjukvården noterade en ökning av antalet kvinnor som utreddes för EIN, ett förstadium till cancer. Man noterade dessutom att väntelistan för att göra hysteroskopi, det vävnadsprov som visar om man har diagnosen eller inte, hade ökat. 

Samtidigt stod flera kvinnor i kö till operation.

– Vi antog att fler utredningar hade lett till fler operationer. Samtidigt hade man ändrat vissa rutiner, så ökningen kanske inte var så konstig – trodde vi då. Men vi bestämde oss för att hålla ögonen på det här, säger Gudlaug Sverrisdottir, verksamhetschef för kvinnosjukvården.

När hela året summerades såg man att ökningen var enorm. Under 2022 opererades 35 kvinnor med misstänkt EIN-diagnos. Året därpå genomgick 63 kvinnor operationen.

I våras såg man också åtminstone ett fall där livmodern som togs ut vid operation inte hade sådana förändringar att ett ingrepp var motiverat.

– Det var då som vi signalerade att nu är det något som inte stämmer, säger Gudlaug Sverrisdottir.

undefined
33 av 98 kvinnor som fick sin livmoder bortopererad fick det på felaktiga grunder.

Man kallade till möte med patologen och började utreda provsvar bakåt i tiden. Det visade sig alltså att 33 av 98 kvinnor felaktigt fått sin livmoder bortopererad under perioden 2023 till april 2024.

– Man har inte kvalitetssäkrat bedömningarna mot hur andra gör, säger Gudlaug Sverrisdottir.

Är det patologen som har gjort fel?

– Ja, om man vill använda ordet fel.

Borde ni ha upptäckt det här tidigare?

– Jag hade önskat att vi hade upptäckt det här tidigare.

Ska man vara orolig om man nu får rekommendationen att ta bort sin livmoder?

– Absolut inte. Man ska komma ihåg att 40 procent av de som har den här diagnosen ändå har cancer.

undefined
Gudlaug Sverrisdottir, verksamhetschef för kvinnosjukvården, säger att det kan finnas fler drabbade. Men risken är låg.

Personal på kvinnosjukvården har under måndagen och tisdagen ringt runt till de 33 drabbade kvinnorna.

– De har tagit det förvånansvärt bra. Några har blivit ledsna. Sedan kan det behöva sjunka in för en del. Jag kan tänka mig att vissa får en chock.

Kan det finnas fler som har feldiagnostiserats innan 2023?

– Jag tror det är osannolikt. Men risken finns förstås. Därför kommer vi granska det här.

Hur sannolikt är det att det finns fler fall?

– Utifrån att det blev en dubblering mellan åren 2022 och 2023 är det högst osannolikt.

Varför tog granskningen så lång tid?

– Den granskningen vi gjorde med hjälp av externa patologer tog tid. Det är brist på patologer. Jag tror faktiskt att vi gjort så gott vi kunnat, säger Gudlaug Sverrisdottir.

Det här är EIN

Endometrial intraepitelial neoplasi (EIN) innebär att slemhinnan i livmodern är onormalt tjock. Det anses vara ett förstadium till livmodercancer. 

Enligt Regionala cancercentrum i samverkan är hysterektomi, alltså att livmodern opereras bort, den vanligaste behandlingsmetoden eftersom att det finns en uppenbar risk för att utveckla livmoderkroppscancer. Operationen ska enligt rekommendationen att operationen ska genomföras inom 4–6 veckor. 

Vanliga symptom på EIN kan vara kraftiga menstruationer, blödningar mellan menstruationer eller blödningar efter klimakteriet.

För att diagnostisera EIN görs ofta en endometriebiopsi, en procedur när en bit vävnad tas från livmoderns slemhinna. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!