"Det här är ju jättepositivt, för det visar att man kan göra hälsa betydligt mer jämlik med rätt utformade åtgärder", säger Uppsalaforskaren Oscar Erixson.
Tidigt i pandemin märkte man att skillnaderna var stora vad gäller vilka grupper som vaccinerade sig mot covid-19. Ju sämre socioekonomi, desto färre vaccinerade sig.
Kunde intelligens vara en del av förklaringen? Det ville forskare i Uppsala ta reda på. Och svaret blev tydligt.
– Det fanns ett starkt samband mellan att vaccinera sig och den kognitiva förmågan, konstaterar Oscar Erixson, som är forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Totalt omfattade studien 750 000 män och 3 000 kvinnor i åldern 42–59 år. Forskarna tog fram resultaten från det kognitiva test – ett slags IQ-test – som dessa personer gjorde när de mönstrade inför den allmänna värnplikten. Sedan korskörde man resultaten med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten för att se när personerna tog sin första spruta mot covid-19.
Det kognitiva test som görs under mönstringen är ett slags IQ-test med nio nivåer. Resultaten från testerna har forskarna samkört med Folkhälsomyndighetens vaccinationsuppgifter.
Bland de som presterade bäst på det kognitiva testet hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. I den grupp som fick sämst resultat tog det däremot 180 dagar att komma upp i samma vaccinationsgrad.
– De med hög intelligens tenderar generellt att vara friskare och leva längre, och detta såg vi även tidigt i pandemin. De som inte vaccinerade sig var inte nödvändigtvis vaccinmotståndare, utan det kunde handla om att det var ett komplext beslut med många för- och nackdelar att väga samman, säger Oscar Erixson.
I Uppsala utjämnades skillnaderna i vaccinationstäckning mellan olika grupper tack vare regionens strategi.
Men en region skilde sig från de övriga i studien: Region Uppsala. Orsaken, enligt forskarna, är att man här bokade in vaccinationstider och skickade ut kallelser till alla 50-plussare. I övriga regioner var man tvungen att själv boka tid.
– Förbokade vaccinationstider gjorde beslutet betydligt enklare, för alla grupper. Det enda man behövde göra var att dyka upp på en plats en viss tid. Så det vi kunde konstatera är att ett brev med förbokad tid nästan helt tog bort ojämlikheten vad gäller vaccinationsbeteende utifrån kognitiv förmåga, säger Oscar Erixson.
Ju sämre socioekonomi, desto lägre sannolikhet att vaccinera sig mot covid-19 - men inte i Uppsala.
Faktum är att 50-plussare med lägre intelligens i Uppsala snabbare kom upp i 80 procents täckningsgrad än vad 50-plussare med hög intelligens i andra delar av Sverige gjorde.
– Det här är ju jättepositivt, för det visar att man kan göra hälsa betydligt mer jämlik med rätt utformade åtgärder.