Fler högutbildade utan jobb

Mellan maj 2008 och februari 2010 steg arbetslösheten bland forskarutbildade från 3,1 procent till 4,6 procent, en ökning med 48 procent, enligt en undersökning Sveriges Universitetslärarförbund (Sulf) har genomfört. Bland unga forskarutbildade är arbetslösheten 18,2 procent.
Undersökningen visar att totalt 2 478 av de forskarutbildade i Sverige var arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram i februari i år. Som forskarutbildad har man räknat personer med licentiat- eller doktorsexamen. Sedan 2003 har antalet arbetslösa forskarutbildade fördubblats.
Vissa grupper har ännu högre arbetslöshetstal. Bland biologer inom miljövetenskap var elva procent arbetslösa. Tio procent av forskare inom pedagogik och lärarutbildning var arbetslösa.

Andra undersökningar visar att det finns ungefär 70 000 arbetslösa akademiker i Sverige.
– Utvecklingen är oroande och det är regeringen som bär skulden. I Europa satsas på stimulanspaket för att klara lågkonjunkturen, men den svenska regeringen har i stället satsat på permanenta skattesänkningar. Den metoden får underkänt även av EU, säger Lena Sommestad (S), tidigare miljöminister.
Men nu byter hon också fot i frågan om jobbcoachning – för akademiker.
– Jobbcoachning är ett bra komplement till Arbetsförmedlingen, säger Lena Sommestad.
Under ett besök på jobbcoachningsföretaget Akademicum i Uppsala, som riktar sig till arbetslösa akademiker, talade sig den tidigare ministern varm över upplägget med specialiserade jobbcoacher för akademiker.
– En coach som har egen erfarenhet och kontakter inom det yrkesområde där den arbetssökande vill verka kan förstås ge ett bättre stöd. Coachning anpassat till olika yrkesgrupper, till exempel akademiker, verkar fungera bra, säger Lena Sommestad.

Akademicums styrelseordförande Mikael Persson anser att den specialiserade jobbcoachningen ger bättre resultat än de allmänna program som Arbetsförmedlingens andra externa coacher erbjuder.
– Av de 267 akademiker vi har coachat färdigt hade 41 procent arbete strax efter avslutat program, dessutom var 50 personer i praktik. Samtliga som fått jobb eller praktik har fått det inom områden som är relevanta för deras respektive utbildningar, säger Mikael Persson.
Arbetsförmedlingens senaste utvärdering visar att var tredje person som har fått extern jobbcoachning har fått arbete 90 dagar efter att insatsen avslutats under lågkonjunkturen. Det betyder att drygt 20 000 arbetslösa har fått jobb efter jobbcoachning.
Jobbcoachning har varit den borgerliga regeringens enskilt största satsning för att mota arbetslösheten. Kostnaden under perioden 2009-2011 uppskattas till 2,9 miljarder kronor. Flera ledande socialdemokrater gick till hårt angrepp på regeringen när jobbcoachningsmodellen introducerades på Arbetsförmedlingen.
Agneta Gille (S), riksdagsledamot från Uppsala län, företräder partilinjen i frågan:
– Jobbcoachning är helt fel metod vid en lågkonjunktur när det inte finns några jobb. I en lågkonjunktur ska man satsa på utbildning, praktikplatser och på att ge ungdomar stöd från första dagen i arbetslöshet. Antalet jobbcoacher kommer att minskas kraftigt vid ett regeringsskifte. Kompetensen ska finnas på Arbetsförmedlingen, säger Agneta Gille.
Det låter som att du och Lena Sommestad har olika uppfattningar i den här frågan?
– Inom vissa nischer kan jobbcoacher vara ett bra komplement till Arbetsförmedlingen. Så jag ger henne rätt där, säger Agneta Gille.
Hur ser du på att Arbetsförmedlingen förefaller vara nöjd med de externa jobbcoacherna i de egna utvärderingarna?
– Jobbcoacherna är ju proffs så att det skulle bli bra resultat var väntat. Men det är till en mycket stor kostnad. Hur många har faktiskt fått hjälp till denna kostnad?