Fler får ersättning av staten
Närmare 26 miljoner kronor betalas i år ut av staten till personer som frihetsberövats men senare friats från misstankar om brott. Både antalet ansökningar om ersättning och den utbetalda summan ökar stadigt.
— Hon fick ett stort skadestånd. Men att vi var helt nöjda med det är synd att säga. Att vara brottsmisstänkt och häktad var något helt nytt och otroligt traumatisk för henne. Dessutom var medietrycket mycket stort och därför kan man ju tycka att ersättningen inte motsvarar lidandet, säger Roger Häggqvist, kvinnans advokat.
100 000 kronor i ersättning beviljades också den nittonåring som misstänktes för medhjälp till mordet i Gränby 2004. Denne satt häktad i tre månader.
Den nittonåring som av tingsrätten dömdes till åtta års fängelse för mordet i Gränby, men som hovrätten friade, fick i somras hela 200 000 kronor i ersättning. Samtidigt håller sig denne nittonåring undan från att behöva avtjäna sitt straff för ett annat brott.
— För en återfallsbrottsling är förutsättningarna annorlunda och lidandet kan inte sägas vara lika stort. Men nittonåringen satt ju anhållen och häktad under lång tid, säger Roger Häggqvist.
1134 ansökningar om ersättning
Det är en mängd faktorer som vägs in när Justitiekanslern beslutar om ersättning för frihetskränkning.
— Tiden i häktet, brottsmisstankens grad, ålder, personliga förhållanden, om man är tidigare dömd, och även uppmärksamheten i medierna, allt är sådant som måste vägas in, säger Stefan Nyman, hovrättsassessor på JK.
Strax före jul i år hade 1134 ansökningar om ersättning inkommit i år. Det är 85 fler än under 2004, och 281 fler än under 2002.
— Vi vet inte vad det beror på, men det vore intressant att veta. Tyvärr har vi inte resurser att undersöka om det är fler som häktas och sedan släpps, eller om det är fler som ansöker om ersättning eller om det finns någon annan förklaring, säger Margit Kallner, kanslichef hos JK.
Den totala summan som betalats ut har ökat från drygt 18 miljoner under 2002 till närmare 26 miljoner under 2005, en ökning med cirka 30 procent.
Internationellt sett ligger Sverige ändå lågt när det gäller skadestånd. I efterspelet till utredningen av mordet på Anna Lindh sade justitieminister Tomas Bodström att han tyckte att skadestånden i Sverige därför borde höjas.
Höjning av praxisbeloppen
Bakgrunden var det lidande som den 35-åring som först satt häktad för mordet fick utstå. Liksom vid utredningen av morden i Knutby var medieintresset för den häktade 35 -åringen massivt.
Roger Häggqvist säger att han som advokat försöker att driva skadeståndsnivåerna uppåt. För ett par år sedan kom också en höjning av praxisbeloppen.
— Men just nu känns det som att praxis ligger väldigt fast. Men vi vill driva upp det. Å andra kan det vara så att den som utsatts för ett brott, offret, får lägre skadestånd än den som häktats på felaktiga grunder. Och det kan man fråga sig om det är rätt, säger Roger Häggqvist.
FAKTA
Ersättning vid frihetsinskränkning
För att behandla alla fall lika har Justitiekanslern, JK, ställt upp vissa riktlinjer när det gäller ersättningen för lidandet. Normalbeloppet är för närvarande 20 000 kronor för den första månaden och 15 000 kronor för de följande.
Av JK:s senaste årsredovisning framgår att antalet stora skadeståndsbelopp ökar. Under 2004 betaldes över 100 000 kronor ut i 31 fall. Året före betalades så mycket ut endast i 21 fall.
Den person som fått den största ersättningen för frihetsinskränkning är Joy Rahman som fick cirka 10,2 miljoner kronor för att han felaktigt suttit i fängelse i åtta år. 1,2 miljoner av det beloppet är dock ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Så jobbar vi med nyheter