Ungdomar med otillräcklig utbildning, nyanlända och långtidsarbetslösa kan få en så kallad extratjänst inom Uppsala kommun med kollektivavtalsenlig lön enligt BEA-avtalet, bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
Det kan handla om att praktisera som rastvakt, måltidsassistent i skolan eller cykelreparatör på någon av kommunens verkstäder.
Syftet är att skapa sysselsättning för personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Insatsen varar i ett år med möjlighet till ytterligare ett års förlängning och det går att studera på deltid.
Extratjänsterna finansieras av staten och för Uppsalas del var målsättningen 129 arbetstillfällen under 2017. Vid årets slut har de vuxit till 200 tjänster.
– Vi har haft högre ambitioner i Uppsala, därför skrev vi ett avtal med Arbetsförmedlingen om ännu fler extratjänster. Vi ser att det är ett bra komplement till ordinarie jobb och att de förstärker välfärden, säger Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande.
Tjänsterna har hittills skapats inom fram för allt skolan och kommunens arbetsmarknadspolitiska verksamheter. Under 2018 vill kommunen tillsätta ytterligare 500 extratjänster, främst inom vård och äldreomsorg, något som Ulrik Wärnsberg (S), arbetsmarknadsnämndens ordförande, ser som ett viktigt steg mot att få ut fler i jobb.
– De som står längst från arbetsmarknaden kan gå från bidrag till arbete, det stärker kommunens ekonomi samtidigt som fler blir anställningsbara, säger han.
Om nu extratjänster är ett viktigt tillskott för kommunen, varför finns inte de här jobben redan ute verksamheterna?
– Vi har ett ansvar att ge nyanlända och de som står långt från arbetsmarknaden både utbildning och jobberfarenhet så att de därefter kan konkurrera om de ordinarie jobben, svarar Marlene Burwick.
Extratjänsten får inte vara en anställning som ersätter en ordinarie tjänst på en arbetsplats, påpekar Kommunals ordförande i Uppsala, Helena Ersson.
– Det är något som är utöver, man ska inte utföra arbete, man ska gå bredvid och lära sig. Varje individ ska ha en handledare och där reagerar vi på att det är så många nu som ska ut samtidigt. Vi vill inte att många är sysselsatta i extratjänster på en och samma arbetsplats, eftersom det kan bli så att man pressar undan de ordinarie jobben, säger Helena Ersson.
LO har också kritiserat åtgärden. För varje person som får en extratjänst ska Kommunal få upplysning om vilken arbetsplats det rör sig om, arbetets omfattning och hur lång tid den arbetslöse är anställd. Men det slarvas med det.
– Det får inte bli ett smygövertagande av riktiga jobb, det ska finnas en tydlighet och där ser vi från fackligt håll att det brister, säger Helena Ersson.