– 2018 blev inte fullt så eländigt som vi trott.
Marie Louise Forsberg Fransson, socialdemokratisk regionpolitiker i Örebro län, låter lättad på rösten. Hon har varit en del av Skandionklinikens politiska ledning ända sedan idén om en nationell anläggning för protonstrålning tog form. De senaste fyra åren har hon varit ordförande och högste politiskt ansvarige.
– Det har varit mycket upp- och nedgångar i det här projektet. Men man ska tänka på att det är en nationell satsning av ett slag som aldrig gjorts förut, det är ett gigantiskt och unikt projekt, säger hon.
2015 togs första patienten emot i Uppsala. Men som vi kunnat berätta tidigare har starten för kliniken varit trög. Patientantalet har inte alls varit det förväntade, vilket gett röda siffror i det ekonomiska resultatet.
Därtill har andra historier avslöjats som ifrågasatta upphandlingsprocesser och inte minst en segdragen domstolstvist med den entreprenör som till en början drev Hotell von Kraemer, i Skandionbyggnaden.
LÄS MER: Skarp revisorskritik mot Skandion
I höstas lämnade också plötsligt den högste tjänstemannen, Peter Daneryd, sitt arbete efter två år som förbundsdirektör. En överenskommelse mellan parterna ger honom en lön på 120 000 kronor i månaden i sex månader.
– Kliniken är på väg in i en ny fas, och varje fas behöver en ny ledning. Det här var en gemensam överenskommelse, säger Marie Louise Forsberg Fransson.
Börje Wennberg (S) som suttit i ledningen för Region Uppsalas räkning ger en något annan bild.
– Det har inte fungerat tillräckligt väl helt enkelt med honom. Kliniken har inte levererat som tänkt och det har blivit en jobbig ekonomisk resa. Därför gjorde man upp med honom om att sluta, säger han.
Men kanske har nu vinden vänt, säger Marie Louise Forsberg Fransson som just lämnat över ansvaret som ordförande.
– Vi såg en förändring i fjol med fler patienter och det känns som en nystart nu.
LÄS MER: Här ska cancern bekämpas
Chef för verksamheten är Kjell Bergfeldt. De röda siffrorna i boksluten beror enligt honom helt enkelt på orealistiska förväntningar om antal patienter och behandlingar. Därför har finansieringsmodellen nu ändrats så att regionernas fasta kostnad för kliniken utgör en mycket större del.
Och kliniken är på väg ur sin tuffa uppförsbacke, säger han.
– Vi är inte i nerförsbacken än, men vi håller på att få upp farten. I fjol ökade antalet patienter med över 20 procent, och utvecklingen är bra i hela landet.
Hans vill också ha bättre fart på den forsknings- och utvecklingsverksamhet som är kopplad till kliniken. Även där har det gått för trögt, säger Kjell Bergfeldt.
– Min ambition är att det ska växa. Förväntningarna var väldigt stora, mycket större än vad vi lyckats med hittills. Men vi jobbar på det.
Hittills har vissa regioner, som Uppsala och Örebro, remitterat många patienter till Skandionkliniken, medan andra regioner bara skickat ett fåtal. Den här ojämlikheten har brutit mot klinikens mål. Jönköping är en av de regioner som skickat få. Per Nodbrant, chef för onkologkliniken där, säger att det varit en lång startsträcka både för Skandionkliniken och för länssjukhusen som genom de sju universitetssjukhusen ska remittera patienter till Uppsala.
– Vi inom länsonkologin har inte varit så delaktiga och inte fått den utbildning och kunskap som krävts för att remittera patienter, säger han.
Men nu har Skandion varit mer ute på landets sjukhus, samtidigt som vårdkedjan från en upptäckt tumör till en behandling i Uppsala blivit klarare. Det har gett resultat, menar Per Nodbrant.
– Vi har kommit igång mycket bättre under 2018.