UNT har flera gånger under våren skrivit om campare som parkerat husvagnar och andra fordon på otillåten mark. Bland annat i Fyrislund och på Kapområdet i Uppsala har Kronofogden tagit beslut om avhysningar. Hittills i år har Kronofogden redan genomfört mer än dubbelt så många så kallade "handräckningar rörande markockupation" som under hela förra året. Fem under 2015 jämfört med två under 2014.
– Vi ser en viss ökning av det här jämfört med tidigare år. Framför allt så får vi fler påringningar från privatpersoner, säger Christer Nordström, presstalesperson hos Uppsalapolisen.
Enligt allemansrätten måste den som vill campa längre än ett dygn på samma plats be markägaren om tillstånd. Det är dock inget brott att stanna kvar längre tid. Om en person däremot vägrar att flytta på sig kan det röra sig om brott mot ordningslagen, enligt Christer Nordström.
Polisens roll vid avhysningarna är att vara ett stöd åt Kronofogden så att uppdraget kan genomföras utan störningar. Polisen kan också gripa personer som misstänks för miljöbrott i form av till exempel nedskräpning. Men eftersom det inte har kunnat gå att bevisa vem exakt som gjort sig skyldig till ett specifikt brott har någon sådan lagföring hittills inte kunnat ske, enligt Uppsalapolisen.
Kronofogdemyndigheten tar en avgift på 600 kronor för varje person som avlägsnas. Den tas ut oavsett om kronofogdeinspektörerna behöver åka till platsen eller om markockupanterna redan hunnit flytta på sig självmant. Så har varit fallet vid samtliga avhysningar i Uppsala i år, som sammanlagt berört 51 personer.
I första hand är det markockupanterna själva som ska betala. Men de har sällan tillgångar som gör det möjligt, berättar Johan Krans som arbetar med statistik och uppföljning hos Kronofogden.
– Då är det i stället markägaren som får betala. Rör det till exempel 20 personer så innebär det 20 ärenden och alltså 12 000 kronor. Sedan kan det även uppstå extra avgifter till Kronofogden för till exempel borttransport av fordon. Men den största kostnaden för markägaren är vanligtvis den som går åt till att återställa marken.
Hur kontrollerar Kronofogden om markockupanterna har tillgångar att betala själva?
– Personerna finns ju normalt sett inte i våra svenska register, så den kontrollen får vi genomföra på plats. Men när man pratar om fordon så har de sällan ett direkt värde. Man kan även ställa frågor om tillgångar i form av pengar, men det är knappast så att vi går och ber folk att visa sin plånbok, säger Johan Krans.