I år har det registrerats 23 839 nya asylsökande i Sverige under perioden januari till maj. Det är en ökning med 7 958 personer jämfört med samma period 2013, enligt ny statistik från Migrationsverket. Ökningen beror främst på att antalet flyktingar från krigets Syrien är mer än dubbelt så många som i fjol.
Även i Uppsala kan man se en viss ökning av asylsökande. Den 1 juni 2013 fanns det 454 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i Uppsala län, för samma datum i år är det 638 personer. De inskrivna är asylsökande som väntar på beslut om uppehållstillstånd eller plats i en svensk kommun.
Av de som har fått uppehållstillstånd, så kallade nyanlända, är det fortfarande många som inte har tagits emot av någon kommun. I dag beräknas cirka 11 000 personer med permanent uppehållstillstånd fortfarande leva i anläggningsboenden runtom i Sverige, i väntan på att få en placering i en kommun.
För att dessa personer ska komma ut i samhället behövs fler så kallade anvisningsbara platser, vilket betyder att en kommun garanterar bostad och sysselsättning.
– Uppsala län är ett av de tre län i Sverige som tar emot lägst antal nyanlända. Förra året tog länet emot 743 personer totalt, varav 136 personer på anvisning. I dag finns ett behov av ett mottagande av 1 600 nyanlända, varav 782 på anvisning, men kommunen har hittills endast lovat 50 anvisningsbara platser, säger Olof Molund som är handläggare i integrationsfrågor på Länsstyrelsen i Uppsala län.
Behovet beräknas utifrån Migrationsverkets prognos för det totala antalet asylsökande i Sverige, vilket i år väntas bli upp emot 70 000 personer. Utifrån dessa kalkyler tar Arbetsförmedlingen fram rekommendationer till Sveriges alla län om hur många nyanlända de bör ta emot, varpå Länsstyrelsen förhandlar antal platser med kommunerna i länet.
– Uppsala kommun borde ta emot cirka 950 nyanlända enligt våra beräkningar. Men i den nuvarande överenskommelsen garanterar man endast att ta emot 500 personer och av dessa är endast 50 på anvisning. Bristen på den senare typen är stor såväl i Uppsala som i resten av landet, säger Olof Molund.
Det är alltså bristen på de anvisningsbara platserna som gör att människor fastnar i anläggningsboenden och inte får möjlighet att etablera sig i det svenska samhället. För att kommunen ska kunna erbjuda en sådan plats måste de kunna garantera boende och sysselsättning, så som utbildning, arbete och svenskundervisning.
Enligt Mohamad Hassan (FP) som är ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beror de låga siffrorna i Uppsala kommun nästan enbart på att det inte finns tillräckligt med bostäder.
– Vi vill vara en kommun som tar vårt ansvar. Men ibland har vi underpresterat, främst för att vi inte kan erbjuda tillräckligt med lägenheter. Annars har vi inga problem med att ta emot fler nyanlända. Vi har god tillväxt, så det finns goda förutsättningar att erbjuda arbete och utbildning.
Vad gör ni för att ta fram fler boenden?
– Uppsala bygger så det knakar. I förhållande till antal invånare byggs det mest i hela Sverige, både bostadsrätter och hyresrätter. Även bostadsrätter skapar boendemöjligheter för nyanlända eftersom det skapar rörelse på bostadsmarknaden, säger Mohamad Hassan.
Men Ulrik Wärnsberg (S) som är vice ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden menar att dagens bostadspolitik inte räcker till. Han menar visserligen att byggandet av nya lägenheter är viktigt för Uppsala kommuns förmåga att ta emot flyktingar, men att det också måste vara rätt slags bostäder.
– Det råder en strukturell brist på hyresrätter i Uppsala. Bostadspolitiken under de senaste mandatperioderna har gått ut på att låta bostadsmarknaden sköta sig själv i så stor utsträcknings som möjligt. Det är tydligt att det inte fungerar. Kommunen måste skaffa sig styrmedel, till exempel en aktiv markpolitik, för att se till att det byggs fler lägenheter med rimlig hyra, säger Ulrik Wärnsberg.