Fjärde banan på Arlanda i malpåse
Planerna på en fjärde landningsbana på Arlanda är lagd i malpåse. Istället ska bana tre användas fullt ut. Men Luftfartsverket tänker inte släppa på sitt influensområde som idag lägger en död hand över stora delar av landsbygden där folk vill bygga hus.
Han skakar på huvudet och ser förvånad ut när han får frågan om planerna på en fjärde bana.
— Om det inte sker en utomordentlig omsvängning, att antalet resenärer snabbt skulle skjuta i höjden, kommer vi istället att satsa på fullt utnyttjande av tredje banan.
Därmed avskrivs den tidigare inställningen att LFV inom de närmsta åren ska projektera för en fjärde och till och med en femte bana.
Nekas nybyggnationer
Arlanda är ett av landets riksintressen, vilket betyder att det är mycket svårt att få bygglov inom ett stort område kring flygplatsen med hänsyn till flygplatsens långsiktiga utbyggnadsbehov. Det ska inte finnas några bostadshus som störs av flygbullret och kräver staten på kostsamma bullersaneringar.
Men vad händer nu, när planerna på en fjärde bana är lagd på is? Är det rimligt att ta så mycket mark i anspråk med tanke på att det kanske aldrig blir en till landningsbana på Arlanda?
— Vi har inte fått några order om att göra om riksintresset och rita om bullerkartorna för att vi i framtiden bara skulle ha tre banor. Vårt uppdrag är att skydda områden runt Arlanda så att flygplatsen kan utvecklas de närmsta 50 åren , säger Eva Myrin, miljöchef på LFV Arlanda.
Hon påpekar dock att Luftfartsverket insett att det är fel att som idag skydda tre tänkbara lägen på en fjärde bana och därmed inteckna onödigt mycket mark.
— Inom kort kommer vi att avgöra var fjärde banan ska ligga, då försvinner en del av influensområdet.
Om en till två veckor går länsstyrelsen i Stockholm också ut med en remiss om förslag till nytt riksintresse som bland annat tar hänsyn till en tystare flygplansflytta och nya flygvägar. Cirka en fjärdedel av influensområdet tas bort, bland annat kapas en bit söder om Almunge, enligt förslaget.
Men många privatpersoner som inte bryr sig om flygbullret fortsätter enträget att begära bygglov för att mötas av ett nej när LFV, som har sista ordet, nekar nybyggnationer.
Vi ger oss inte
Hittills i år har LFV fått in 97 ärenden om bygglov och detaljplaneändringar från Sigtuna och Knivsta kommun, 54 från Sigtuna och 29 från Knivsta.
Märstabon Margot Frodeners husdröm gick i kras när hon fick nej ända upp i regeringsrätten 2003. Hon ville bygga hus i den lilla byn Krogsta, sju kilometer nordost om Arlanda, på gränsen till Uppsala. Tomten skulle hon få köpa billigt av markägaren.
— För mig är det fortfarande en gåta, det ligger ju redan hus där. Tjänstemännen på Luftfartsverket sitter bakom sina skrivbord och säger reflexmässigt nej utan att undersöka platsen.
Samma visa var det för Torsten Pettersson, boende i Husby-Åby, i Knivsta kommun och hans son Jonas, som vill bygga hus bredvid föräldratomten för sig och sin familj.
— Men vi ger oss inte. Just nu ligger ärendet i kammarrätten. Vi tänker gå ända till EU-domstolen och hävda diskriminering och orimlig särbehandling. Skulle man sätta samma bullerribba i Stockholms stad, skulle hela innerstan få utrymmas. Vi har inget buller här och vi tror inte det blir en fjärde bana, säger Torsten Pettersson.
FAKTA
Luftfartsverket har sedan många år tillbaka reserverat mark för ytterligare en landningsbana norr om Arlanda. Det så kallade influensområdet där det i princip råder byggförbud, sträcker sig idag 17 kilometer ut från varje ände av av landningsbanorna. De expanderande kommunerna Sigtuna och Knivsta anser att bullerområdet är för generöst tilltaget och att det lägger en död hand över stora delar av kommunerna. På 70 procent av Sigtunas mark råder i princip byggstopp, i Knivsta är siffran 40 procent. Idag bullerexponeras cirka 2 500 boende runt Arlanda.
Så jobbar vi med nyheter