Josef Hörnqvist vid Uppsalapolisen utbildar utryckningsförare. Polisen genomför i snitt två fordonsförföljanden i veckan i Region Mitt.
Under måndagen grep polisen fyra män som misstänks ingå en stöldliga. Det krävdes två biljakter för att få stopp på de misstänkta och en av flyktbilarna voltade nära Marielund, cirka två mil öster om Uppsala.
Hur gör då polisen för att stoppa ett fordon genom prejning? En rundfrågning i bekantskapskretsen visar att många tror att polisen gör så här:
Polisen kör upp jämsides med det jagade fordonet. Därefter pressar polisen fronten på sin bil mot fronten på det andra fordonet för att blockera dess framfart.
Men så går det inte till.
– Att preja på det sättet skulle innebära alltför stora risker för de inblandade och orsaka kostsamma skador på fordonen, säger Josef Hörnqvist vid Uppsalapolisen som utbildar utryckningsförare.
Nej, istället används den så kallade fishtail-metoden. Polisbilens front placeras då i höjd med den jagade bilens ena bakhjul. Sedan gör polisbilen en snabb vridmanöver åt sidan så att det andra fordonets bakdel får en lätt knuff.
I och med att bakhjulen på den jagade bilen far sidledes får däcken sämre kontakt med vägbanan, fordonet börjar snurra och tappar snabbt fart. Därefter är jakten i allmänhet över.
Metoden har utvecklats av poliser i USA och finns i otaliga videoklipp på nätet. Det framgår tydligt att tillvägagångssättet är riskabelt, även för mötande fordon, och poliser avråds från att använda tekniken vid höga hastigheter.
Josef Hörnqvist framhåller att prejning är något polisen helst undviker.
– I första hand försöker vi kalla in andra patruller för att till exempel stänga av vägar eller lägga ut spikmattor, uppger han.
Resultatet av en prejning från 2020. Föraren, som var anställd vid Uppsalapolisen, jagades i över 200 km/t innan han stoppades nära Björklinge. Mannen dömdes till två månaders fängelse för grov vårdslöshet i trafik.
Polisen genomför i snitt två fordonsförföljanden i veckan i Region Mitt som består av tre län, varav Uppsala är ett.
Ett förföljande är hårt lagreglerat. Till exempel är det enbart specialutbildade poliser som får köra med blåljus eller mot rött.
Vid en biljakt håller polisen som kör ständig kontakt med ett befäl som är med och fattar beslut. Ska jakten fortsätta när den flyende plötsligt kör in på en cykelbana? Hur fort ska man köra när man kommit in på en väg som smal, kurvig och isbelagd? Besluten måste fattas blixtsnabbt.
Så fort föraren eller befälet säger ifrån om att jakten blivit för farlig måste den avbrytas.
– Förföljandet måste ställas i proportion till riskerna och syftet, till exempel hur grovt brott den jagade personen misstänks för. Ibland blir det så riskabelt för polisen, allmänheten eller den jagade att man måste låta personen komma undan, säger Josef Hörnqvist.
Han menar att polisen kan utsättas för kritik både om biljakten fullföljts och om den avbrutits. I det ena fallet kan en del hävda att jakten kunde orsakat olyckor, i det andra fallet att polisen låtit brottslingar undkomma.
Om poliser varit inblandade i en krock eller andra incidenter under en utryckning kan händelsen komma att utredas.
– Det vi lär ut vid förarutbildningen är att all polisbilskörning ska vara säker, föredömlig och effektiv, framhåller Josef Hörnqvist.