Fiskfråga fångade drygt 60

Arbetet med boken tog bland annat avstamp i en diskussion på tidskriften Allt om mat. Tillsammans med sina kollegor bollade Isabella Lövin frågan om det var etiskt korrekt att publicera torskrecept i tider när torskdebatten var hetare än någonsin. Hon reagerade också starkt på ett pressmeddelande som handlade om att de ålar som simmar upp till Europeiska vatten minskat med 99 procent under de senaste tjugo åren.
- Min chefredaktör gav mig chansen att fördjupa mig lite. Syftet var att skriva en artikel. Det var då jag insåg att det här verkligen inte är svart eller vitt, förklarar Isabella Lövin.

Mindre torsk, mer algblomning
Hon berättar att torsken i Östersjön har minskat från 250 tusen ton till 100 tusen ton under de senaste trettio åren. Den kraftiga tillbakagången beror bland annat på alltmer avancerad fångstutrustning och ett stort fisketryck.
- Det här leder till en ekosystemflipp. Torsken trycks ned och andra arter tar över.
I korthet kan scenariot beskrivas så här: en minskning av torsk leder till en ökning av sill, som annars äts av torsken. Sillen äter i sin tur djurplankton, och färre djurplankton leder till mer växtplankton. Därmed accelererar bland annat algblomningen.

Tror inte på fiskodling
Isabella Lövin berättar att hon ställt sig frågan om vi verkligen behöver vild fisk i våra hav, om vi inte kan nöja oss med den odlade. Men, nej.
- Fiskodlingar fungerar som drivhus för sjukdomar. Och om en odlad fisk smiter och kommer i kontakt med vilda fiskar kan dessa bli smittade.
Isabella Lövin beskriver fiske industrins utveckling som en olycklig samverkan mellan flera olika faktorer.
- Vi har inte sett vad som har hänt i till exempel våra närhav. Det är bara sportfiskare och kustboende som förstått. Fisk är dessutom sett som livsmedel, inte som en del av ett ekosystem. Sedan är ekonomin i vårt fiske försumbar om vi jämför med till exempel Norge och Island.

Vill avskaffa dumpning
Isabella Lövin är övertygad om att det går att fiska uthålligt. Hennes åtgärdslista handlar om alltifrån fiskefria områden till en grundläggande förändring av EU-kommissionens fiskepolitik.
Hon vill också att dumpning avskaffas. Dumpning, som bland annat är förbjudet i vårt grannland Norge, innebär att när en fiskare exempelvis fyllt sin tilldelade kvot av torsk får fortsätta fiska andra arter. Om fiskaren däremot får upp torsk igen ska den slängas ner i havet. I de flesta fall dör då fisken.
Det här kan bland annat avhjälpas med selektiva fiskeredskap. Exempelvis kan havskräftor fångas med trålar med rist, alltså galler, som gör att matfiskarna sorteras bort redan på havsbottnen.

Insatt publik
Torskdebatten hade följts av föreläsningens åhörare, ett 60-tal. Den frågestund som avrundade kvällen handlade mycket om konsumenternas syn på saken, om vi överhuvudtaget ska köpa torsk, och när det går att förvänta sig tydligare märkning av fisk i butikerna.
- Alla livsmedelskedjor arbetar med det här, förklarade Isabella Lövin. Men de har kommit olika långt.
Föreläsningen utgjorde en del i den föreläsningsserie på temat klimat och miljö som just nu pågår, i regi av Sigtuna kommun.

Fotnot: Tyst hav - Jakten på den sista matfisken tog cirka fem år att skriva. Boken, som ofta beskrivs som en faktabok utformad som en verklighetstriller, gavs ut på Ordfront Förlag AB i början på september i år.