Fisken hade fingrar enligt ny studie
Tvärtemot vad många forskare hävdat uppkom tår och fingrar inte först när ryggradsdjuren började leva på land. De fanns redan i fenorna hos fiskar som för sisådär 380 miljoner år sedan var allra först att kravla sig upp ur havet.
- Vår nya analys av fossil från fisken Panderichthys kan sägas vara sista spiken i kistan på teorin att fingrar och tår var helt och hållet nya strukturer hos landlevande ryggradsdjur, utan motsvarighet hos deras fiskförfäder, säger Catherine Boisvert, forskare vid avdelningen för evolutionär organismbiologi, Uppsala universitet.
Teorin att tår och fingrar uppkom först i ett skede av evolutionen där ryggradsdjur redan börjat bosätta sig på land växte sig populär under 1990-talet. Den byggde främst på analyser som visade att zebrafisken, en akvariefisk som används mycket i genetiska studier, saknade det speciella uttrycksmönster för vissa gener som behövs för att utveckla fingrar.
- Men forskarna fann också stöd för teorin i analyser av just fisken Panderichthys bröstfenor. De kunde inte med blotta ögat se några fingerliknande strukturer när de granskade dessa fossil, säger Catherine Boisvert.
Men det som inte syns för ögat har nu blivit möjligt att se med hjälp av skiktröntgen, datortomografi, av en näst intill perfekt bevarad bröstfena från ett fossil av Panderichthys. Det påträffades i ett stenbrott i Lettland 1992.
- Med vår mer avancerade teknik med röntgen och tredimensionell rekonstruktion kan man lätt skilja ben från fjäll och sten. Då framgår tydligt att Panderichthys inte bara har överarms-, underarms- och handledsben utan också motsvarigheter till fingrar, säger Catherine Boisvert.
Fastän fingerbenen låg dolda inuti fenan och inte bildade en fungerande hand är konstruktionen enligt forskarna slående lik vår egen.
Så jobbar vi med nyheter