Fira imorgon, läs i sommar

Det var den 16 juni 1904 som Leopold Bloom i romanens Dublin startade sin långa vandring som skulle vara från bittida tills sent blev gryning.

50 år senare skapades begreppet Bloomsday, dagen då minnet av Joyces roman började firas årligen med både seriösa arrangemang och jippon, numera inte bara i Dublin utan på en rad platser världen över. I morgon är det dags igen. Vilket annat modernistiskt verk har skapat en sådan kult?

Det är med Joyce som med Kafka. De egna verken är få, biografierna, forskningen och alla verk med tolkningar har svällt till ofantliga bibliotek med bågnande hyllor. Ibland kan det skymma sikten.

Hos Joyce har den antike krigaren Odysseus ersatts av 1900-talets antihjälte, annonsförsäljaren Leopold Bloom. Han är ingen märklig person, han är som du och jag.  Och den där dagen i Dublin händer inte heller något särskilt. Men Joyce bevarade den för evigt med sitt myller av detaljer och lager av laddade innebörder. Romanen beskriver hur vår själ är fånge i kroppens bur, den skildrar strävan till frigörelse men kanske i högre grad försoning.

Så strunta i de homeriska krumsprången, glöm litteraturvetaren Stuart Gilberts schema över kapitlens koppling till antika sånger, kroppsdelar och vetenskapsgrenar. Se verket bakom utanverket.

Allt är redan sagt, bara en sak återstår: Läs boken i sommar, läs den. Och du skall svara: Ja, jag säger ja det vill jag. Ja, tjatgubbe.