Det var för två veckor sedan som polisingripandet skedde. Polisen fick larm från boende i Gottsunda om att en grupp ungdomar hade maskerat sig och att det luktade krutrök. De två poliserna som skickades dit förstod på plats att det handlade om en musikvideoinspelning.
– Det ska ha varit lugnt till en början, men sedan skedde ett misstänkt brott som gjorde att poliserna var tvungna att gripa en av personerna, säger Daniel Larsson, kommissarie vid Uppsalapolisen.
Gripandet filmades av en person i gruppen och klippet ligger nu på youtube med en rubrik om polisbrutalitet. I klippet syns hur poliserna griper en ung man och trycker honom mot marken och sedan mot en bil. Några meter därifrån står unga män och skriker grova svordomar åt poliserna, när de kommer närmare skriker poliserna åt dem att backa. Stämningen är mycket laddad. Filmen cirkulerar bland ungdomar i Uppsala, på fredagen hade den drygt 20 000 visningar.
UNT har talat med den man som blir gripen av polisen. Enligt honom var han inte misstänkt för brott vid ingripandet.
– Polisen misshandlade mig utan att jag hade gjort något. Jag gjorde inte motstånd, ändå blev jag slagen av polisen med batong, säger han.
Han menar att det oftast är polisens fel om det blir bråk med ungdomar.
– Står några ungdomar på en plats kommer polisen och trakasserar dem för att polisen har tråkigt.
Ingripanden liknande det som syns i klippet sker någon gång i veckan i Uppsala, enligt Daniel Larsson. Han säger att han själv får ett adrenalinpåslag av att titta på klippet. Han har varit i liknande situationer många gånger och tror att poliserna i filmen är på helspänn.
– De är ju bara två och gruppen är ganska stor, jag har fått höra att de var femton personer. Jag har också fått veta att det skedde stenkastning, vilket man hör på filmen. Men inga stenar träffade.
Daniel Larsson säger att polisingripandet är helt enligt regelboken.
– Jag ser det som ett bra polisingripande. Det är hela tiden våldsamt motstånd från den gripnes sida, poliserna gör precis det de ska.
Vad säger du om tillfället när den gripnes huvud trycks mot bilen?
– Att det inte är konstigt, det ingår i gripandet.
Förstår du om ungdomarna tycker att det här är för mycket våld?
– Nej, inte alls. Den gripne sprattlar och bråkar.
Han anser att de övriga som var på platsen ska vara glada att de inte själva blir omhändertagna.
– De gör sig skyldiga till brott hela tiden. Det är förolämpningar och hot. Det kan vara ohörsamhet mot ordningsmakten, för om polisen ber en grupp människor att lämna platsen och de inte gör det är det brottsligt. Det är också gränsfall till främjande av flykt, som innebär att en grupp stör polisen så mycket att de måste släppa en person. Det spelar ingen roll om man tycker att polisen gör rätt eller fel, man ska göra som vi säger. Har man synpunkter får man göra en anmälan så får det prövas i efterhand.
– Jag blir faktiskt förbannad när jag ser den här filmen.
Hur mycket våld får polisen ta till?
– Försvarligt. Så mycket våld som är nödvändigt för att betvinga den andre personens motstånd vid ett gripande. Sedan finns också något som heter nödvärn, då får man ta till mer våld för att skydda sig själv. Pepparsprejningen som vi ser i filmen tenderar att vara nödvärn, för personerna kommer väldigt nära. Men allt våld ska upphöra när hotet upphör.
Har poliser en skyldighet att försöka lugna stämningen?
– Nej. Inte i det här fallet. Som en ensam patrull kan de inte göra mer än att beordra personerna att backa. De kan inte hålla på och småprata. Det är nästa patrulls uppgift att vara kommunikativ och försöka hitta gruppens ledargestalt eller någon man känner sedan tidigare.
Enligt Daniel Larsson blir ofta en person som grips ångerfull efter någon halvtimme och kan skaka hand med polisen.
– När de kommer ur gruppen blir de mer reflekterande. Gruppen däremot, som är kvar på platsen, är kvar i grupptänket och ilskan.
Daniel Larsson påpekar vad andra poliser tidigare sagt: att Gottsunda behöver poliser som är stationerade i stadsdelen och lär känna barn och ungdomar där. I dag finns områdespoliser, men de räcker inte till eftersom de ska täcka många områden.
– Man ser redan i småskolan vilka som är i farozonen. Får poliser en relation med en kille redan när han är sju åtta minskar risken betydligt att han kastar sten som tolvåring. Men tyvärr har vi inte resurser till det.
Det har enligt Uppsalapolisen inte kommit in någon anmälan mot poliserna.