Filippa, 19, förlorade 65 000 kronor när hon ombads identifiera sig med hjälp av mobilt bank-ID för att göra en kreditupplysning. "Det borde finnas system som kan förhindra sånt här", tycker hon.
När Filippa Andersson, 19, fick veta att hon var antagen till djursjukskötarprogrammet på SLU började genast jakten efter någonstans att bo. Genom en grupp på Facebook kom hon i kontakt med en ung kvinna som sade sig hyra ut sin lägenhet i Uppsala i andra hand.
– Lägenheten såg fin ut på bilderna och vi bestämde träff, berättar Filippa.
Men innan träffen ville kvinnan bakom annonsen göra en kreditupplysning på Filippa för att säkerställa att hon inte hade några betalningsanmärkningar sedan tidigare.
– Hon bad mig verifiera min identitet med mitt bank-ID och gav mig en QR-kod som jag skulle skanna. Det var inget jag reflekterade över. Man använder ju sitt bank-ID till allt möjligt, säger Filippa.
Men någonting kändes fel. Filippa loggade in på sin bank och såg då hur hon hennes konto länsades på pengar. Filippa greps av panik och spärrade genast sitt bankkonto. Men det var för sent – alla hennes besparingar på totalt 65 000 kronor var borta.
– Det gick på mindre än fem minuter. Det känns så orättvist. Det här är pengar som jag sparat ihop under flera somrar för att kunna ha ekonomisk stabilitet under studieperioden, berättar hon.
Filippa Andersson är inte den enda nyblivna studenten som fallit offer för bostadsbedrägeriet. Ellen, 20, råkade också ut för samma bedrägeri och blev av med en ännu större summa – hela 99 000 kronor.
Precis som i Filippas fall kapades hennes bankidentitet när hon ombads skanna QR-koden vid kreditupplysningen.
– Jag tyckte det kändes seriöst av hyresvärden att vilja genomföra en kreditupplysning, säger Ellen, som egentligen heter något annat men önskar att vara anonym.
Med hjälp av hennes bank-ID kunde bedragarna skapa både ett nytt bankkonto och ett nytt bank-ID. Alla hennes pengar fördes över till det nya kontot samtidigt som det gamla spärrades. För Ellen återstod det bara att se på medan alla hennes besparingar försvann.
– Jag kände mig så himla maktlös, säger Ellen.
Skärmbilder visar bedragarnas sluga metoder för att komma åt bankidentiteterna. "Det är alltid lätt att vara efterklok men kvinnan verkade så normal.", säger Ellen, som egentligen heter något annat men vill vara anonym.
Om Ellen och Filippa får tillbaka pengarna återstår att se. Det är upp till bankerna att avgöra huruvida de anses ha varit oaktsamma eller inte. De är båda kritiska till att bankernas säkerhet inte är större.
– Jag tycker det är konstigt att man inom loppet av några minuter kan skapa ett nytt bank-ID och spärra sitt gamla, sedan föra över nästan 100 000 kronor på ett nytt konto och förbruka alla pengarna direkt – utan att någon varning aktiveras, säger Ellen.
Både Filippa och Ellen har polisanmält händelsen men enligt Peter Janeflo, förundersökningsledare på bedrägerisamordningen i polisregion Mitt, är det mycket ovanligt att man kommer åt personerna bakom den här typen av bedrägerier.
– IT-bedrägerier är otroligt vanliga men samtidigt svårlösta. Även om vi kan spåra en IP-adress är det svårt att bevisa vem det är som gjort vad vid vilken tidpunkt, förklarar han.
Filippa och Ellen väntar nu på besked om huruvida de kommer få ersättning eller ej, men det kan dröja flera veckor och terminsstarten närmar sig. Filippa ser fortfarande fram emot att börja plugga men Ellen, som ska börja på juristprogrammet, är desto mer tveksam.
– Det känns hemskt att något sånt här ska få förstöra allt, men nu när jag förlorat min ekonomiska trygghet vet jag faktiskt inte om jag kommer orka med att börja plugga, säger hon.