Utan klara behandlingsrutiner, utan att kunna apparaturen till fullo och utan att vara van vid intensivvård, fick många gå in och ta stort ansvar för vården av svårt sjuka covidpatienter inom intensivvården. En av dem är specialistsjuksköterskan Shna Rauf, som till vardags jobbar på kirurgoperation.
– Omplaceringen var självklar. Men det handlade om högriskpatienter som vi inte var vana vid.
UNT träffar henne med kollegorna Joakim Rörick och Sara Berglund, som alla blev en del av intensivvården av covidpatienter. Villkoren skapade en stark etisk stress hos många, säger Sara Berglund, anestesi- och intensivvårdssjuksköterska. Men den psykiska påfrestningen är bara en del av konsekvenserna hon och många kollegor fått av de tuffa passen.
– Jag har ännu sömnsvårigheter och får äta mediciner mot det. Vi arbetade så långa pass med utrustningen på oss att vi fick trycksår i ansiktet och jag och flera med mig började tappa hår, säger hon.
Så insatserna under pandemin har kostat på: än är de inte tillbaka på den kapacitet de hade innan, säger de. Men nu måste berget av inställda operationer betas av.
– Man känner att det finns en frustration i organisationen, att vi ska klara av att producera mer vård för att komma i kapp. Men vi kan inte springa fortare. Och vi är inte tillbaka där vi var tidigare, säger Joakim Rörick.
Flera regioner har beslutat om en extrainsats för sjukvårdspersonalen, som uppskattning för insatserna under pandemin. Region Stockholm ger några semesterdagar samt 10 000 kronor i en engångssumma. Gävle går samma väg, men med en något lägre summa.
Region Uppsala gjorde ett miljardöverskott i fjol och borde självfallet följa efter sina grannlän, men kombinera det med långsiktiga satsningar på bättre arbetsmiljö och lön för att få sjuksköterskor att stanna på sjukhuset, tycker alla tre.
– Ett sådant tack från våra politiker skulle vara ett erkännande av att vi arbetat så hårt. Vi har gjort avkall på enormt mycket i våra egna liv under pandemin, säger Sara Bergman.
Men den politiska majoriteten (M, C, KD, L och MP) har inte med någon covidbonus i sin planering. I Uppsala har det i stället kontinuerligt gjorts extrasatsningar under pandemin, exempelvis ett bidrag till att köpa arbetsskor, framhåller Moderaterna i ett mejl till UNT.
M skriver vidare att ett annat sätt att "visa uppskattning till medarbetare och länsinvånare för arbete under den pågående pandemin och som finns kvar under en längre tidshorisont", är att tidigarelägga investeringar. Nu förslår M att investeringar för 135 miljoner ska göras redan i år. Här vill man se en satsning på akutmottagningen och en på viss verksamhet vid Enköpings lasarett. På listan över investeringar finns även 8 miljoner kronor till 50 väderskydd i kollektivtrafiken, och 5 miljoner kronor till en natursatsning vid Wik.
Utspelet får de tre specialistsjuksköterskorna att reagera starkt.
– Skobidrag är förstås bra men borde finnas för oss oavsett, säger Shna Rauf.
– Satsningar på akuten måste självklart göras, vi ser hur de sliter. Men att säga att generella investeringar är ett tack för våra insatser under pandemin, det är ett hån och helt felriktat. Hur ska ett regnskydd vid bussen vara ett tack?, säger Sara Berglund.
Regionstyrelsen ska ta ställning till moderateras förslag i nästa vecka.