Mannen häktades i maj förra året, misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott, och har sedan dess suttit häktad. I somras infördes en regel som innebär att misstänkta bara får vara häktade i nio månader. Därefter ska åtal väckas eller den misstänkte släppas fri. Åklagaren kan dock begära att tidsgränsen överskrids om det finns synnerliga skäl.
I det aktuella fallet gjordes ingen sådan begäran när mannens nio månader i häkte passerats. Han satt häktad i åtta dagar över tidsgränsen utan att någon upptäckte vad som skett. Därefter upptäckte åklagaren förhållandet och anmälde saken till Uppsala tingsrätt som omedelbart beslutade att mannen skulle släppas.
Samma dag efterlystes han och begärdes på nytt häktad, denna gång i sin frånvaro. Han anmälde sig emellertid själv till polisen och greps. I fredags häktades han för samma brottsmisstanke som tidigare.
Mannen är häktad bland annat för att det finns risk att han skulle kunna påverka utredningen om han släpps fri. Åklagaren som leder förundersökningen bedömer dock att hans korta tid i frihet inte påverkat utredningen negativt.
Reglerna om max nio månader i häkte för vuxna och tre månader för unga infördes sedan Sverige upprepade gånger kritiserats av internationella rättsorgan för att sakna en tidsgräns. Åklagare har kritiserat regeln och bland annat pekat på att utredningar ofta dras med långa handläggningstider hos polisen, som åklagarna inte kan påverka.