– Trots att jag har flexibla arbetstider fungerade det inte att pendla. Det blev så mycket bortslösad tid och den måste jag ju jobba in efteråt. Situationen skapade stor mental stress och det vill inte jag utsätta mig för, säger Heaven Bereket.
Hon bodde i Iggesund innan hon flyttade till Uppsala för att utbilda sig till apotekare. Sedan två år tillbaka jobbar hon i Stockholm och i och med det började hon tågpendla.
– Jag är ensamstående med två små barn och det blev ohållbart. Tågen är alldeles för oberäkneliga, säger hon.
Heaven Bereket var tvungen att gå ifrån jobbet klockan tre på eftermiddagen för att hinna hem och hämta barnen på förskolan och skolan senast klockan fem.
Två gånger i veckan fick hon be några av barnens kompisars föräldrar att hjälpa till eller så var det hennes familjemedlemmar som fick rycka ut.
Var det något särskilt som fick dig att känna att nu får det vara nog?
– Ja, det var när man inte längre kunde lita på att tågen körde ända till Uppsala fast det stod Uppsala på dem. Det hände att de stannade i Rotebro, Upplands Väsby eller Arlanda och sen blev man utkörd från tåget halvvägs och fick ta taxi därifrån. Bara för att tåget skulle vända och försöka köra in tid.
Hur trivs du i Stockholm?
– Bra, men det känns inte som hemma ännu. Varken för mig eller för mina barn. Vi har inte bott här så länge och det är en stor omställning. Vi hade ju vårt sociala sammanhang i Uppsala.
Numera tar hon tvärbanan till jobbet och det tar ungefär 20 minuter. Både förskola och skola finns alldeles intill hemmet.
– Nej, jag ångrar inte flytten. Min mentala stress är som bortblåst numera.