Ett blodprov på vårdcentralen bekräftade Marcus Aveholts misstankar: han har köttallergi.
Uppsalabon Marcus Aveholt är ofta ute i naturen. I augusti 2022 campade han i Hargshamn utanför Östhammar, och blev en kväll bjuden på revbensspjäll av en kompis. Fem timmar senare vaknade han av att det kliade på hela kroppen.
– Först trodde jag att det var myror eller nåt i tältet. Men sedan fick jag stora nässelutslag, och knävecken och handlederna svällde upp så mycket att jag fick ta av mig klockan. Jag blev ganska rädd, jag förstod inte alls vad det kunde vara.
Eftersom Marcus bara brukade äta kött när han blev bjuden tog det ytterligare ett par månader innan han insåg att kött kunde ha med reaktionen att göra. Denna gång var det en varmkorv – och några timmar senare fick han samma klåda och utslag som i tältet.
– Jag googlade och hittade något som hette köttallergi, vilket jag aldrig hört talas om tidigare. Jag läste också att det kunde vara svårt att bli tagen på allvar i vården, så jag bestämde mig för att verifiera min tes genom att äta en dubbelhamburgare.
Symptomen kom som ett brev på posten. Men i efterhand har Marcus förstått att det var ett klart oklokt test.
– Nu vet jag att hälften av de som har köttallergi kan drabbas av anafylaktisk chock, som i värsta fall är livshotande.
Att klä sig i långärmat och långbent när man går i högt gräs är ett sätt att skydda sig från fästingar.
Ett blodprov på vårdcentralen visade sedan svart på vitt att Marcus Aveholt är allergisk mot kött – eller egentligen mot kolhydraten alfa-gal som finns i rött kött hos alla däggdjur. Allergin utlöses av fästingar som har kolhydraten i sitt spott.
Symptomen kan bland andra vara illamående, magsmärta, klåda, nässelutslag samt anafylaxi, vilket är en allvarlig och akut allergisk reaktion. Eftersom alfa-gal även finns i däggdjurens mjölk får en del symptom av mejeriprodukter. Det finns ännu inget botemedel eller vaccin.
De första fallen av köttallergi upptäcktes i Australien 2007. Två år senare rapporterades de första svenska fallen. Hur många som i dag fått diagnosen i hela Sverige är okänt, men bara i Stockholm handlar det om cirka 300 personer.
Mörkertalet är förmodligen stort, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet som forskar i frågan.
– Vi misstänker att många kan ha köttallergi utan att veta vad de lider av. Det kan ta uppemot sex timmar innan symtomen kommer, så det är inte så lätt att koppla symptomen till en måltid, säger hon.
Det räcker inte med ett fästingbett för att utveckla köttallergi, utan troligen krävs flera.
Det forskarna vet är att antalet drabbade ökar över hela världen. På grund av klimatförändringarna blir fästingarna fler, vilket gör att fler människor blir bitna. I USA har uppemot 450 000 personer köttallergi, enligt en forskningsrapport. Om det stämmer är det den tionde vanligaste allergin i USA.
Det krävs troligen att man blir biten vid upprepade tillfällen för att utveckla allergin.
– Det är nog därför vi främst upptäcker allergin hos medelålders personer. Men det behövs också något mer, för annars skulle betydligt fler ha sjukdomen. Men vad det är vet vi inte än, säger Marianne van Hage.
Löper några större risk att drabbas?
– Om man har någon annan typ av allergi är risken större. Om man har blodrupp B är risken lägre.
Marcus Aveholt vill att fler får kunskap om köttallergi. Han har engagerat sig i Astma- och allergiförbundet och tipsar om att det finns grupper på Facebook för köttallergiker.
Marcus Aveholt tycker inte att det är särskilt jobbigt att vara köttallergiker ("nu kan jag ju skylla på något när jag blir bjuden på kött") men vill berätta om sin diagnos för att öka kunskapen.
– Nästan ingen jag pratar med har hört talas om det. Jag kan tänka mig att det finns en hel del som har symptomen utan att veta varför. Så känner du igen dig: ta ett blodprov!