Fett eller kolhydrater utan betydelse för viktnedgång
Hur mycket av kalorierna i maten som kommer från fett, protein eller kolhydrater spelar liten roll för om man ska lyckas gå ner i vikt. En fettsnål diet med mycket kolhydrater ger på ett par års sikt samma viktnedgång som en fettrikare diet med litet kolhydrater.
- En mycket välgjord studie. Det viktigaste budskapet den ger, som kan vara svårt att få fram i den ofta rätt upphetsade kostdebatten, är att det totala kaloriintaget måste hållas nere om man ska lyckas gå ner i vikt. Variationer i kostens sammansättning har däremot liten betydelse, kommenterar professor Christian Berne vid Akademiska sjukhusets medicinklinik.
Den nya studien omfattar drygt 800 överviktiga kvinnor och män, som med slumpens hjälp fördelades på fyra grupper. Alla deltagare skulle begränsa sitt totala kaloriintag, men hur mycket av kalorierna som skulle komma från fett, proteiner och kolhydrater skiftade kraftigt mellan grupperna.
En grupp hade till exempel en mer Atkinslik diet med förhållandevis mycket fett och protein, men bara 35 procent kolhydrater, medan en annan skulle få bara 20 procent av sitt kaloriintag från fett och hela 65 procent från kolhydrater.
Flera tidigare studier har pekat på att en kolhydratfattig fett- eller proteinrik kost på kort sikt ger en större viktnedgång än en kolhydratrik, fettsnål kost. I den nya studien var däremot viktnedgången i alla grupperna likvärdig, både på sex månaders och på två års sikt.
Efter ett halvår hade deltagarna gått ner i genomsnitt sex kilo i vikt, men sedan upphörde viktminskningen för de flesta och vändes till en långsam viktuppgång under det andra året.
När studien avbröts efter två år vägde deltagarna i genomsnitt 3 till 4 kilo mindre än de gjort innan de påbörjade kostbehandlingen - oavsett om de ätit mat med litet eller mycket fett, litet eller mycket protein, eller med en låg eller hög andel kolhydrater.
Viktnedgången var dock större för de deltagare som fortsatt att gå på regelbundna gruppträffar under hela behandlingsperioden, som verkligen lyckats leva efter kostråden de tilldelats och som följt rådet att motionera minst 90 minuter i veckan. Och för enskilda deltagare i alla grupperna var viktnedgången flera gånger större än bara några kilon.
Även om viktnedgången i de flesta fallen var blygsam åtföljdes den av förbättrade blodfetter och insulinnivåer i blodet, faktorer som på sikt kan skydda mot att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
- I det stora hela bekräftar studien dock att det är svårt att på gruppnivå, även med massiva insatser, åstadkomma stora förändringar av kroppsvikten, säger Christian Berne.
Christian Berne är medlem av den expertgrupp som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tillsatt för att granska det vetenskapliga underlaget för kostråden för diabetes.
- Övervikt är en viktig faktor vid typ 2-diabetes. En positiv sida av att de olika kostvarianterna i den nya studien gav likvärdig effekt är att det öppnar för att ge en mer individualiserad behandling utifrån vilken typ av mat patienterna tycker om, säger han.
ake.spross@unt.se 018-478 13 12
Fakta om studien
Alla fick kostråd som skulle leda till viktnedgång genom att tillföra mindre energi än vad de förbrukade, men inom den ramen skiftade fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater.
För grupp 1 var fördelningen 20 procent fett, 15 procent protein, 65 procent kolhydrater.
För grupp 2 var fördelningen 20 procent fett, 25 procent protein, 55 procent kolhydrater.
För grupp 3 var fördelningen 40 procent fett, 15 procent protein, 45 procent kolhydrater.
För grupp 4 var fördelningen 40 procent fett, 25 procent protein, 35 procent kolhydrater.
Ingen av kosterna stod i strid med rekommendationerna om vad som är bra för hjärtat och blodkärlen. Alla grupperna rekommenderades till exempel att äta minst 20 gram fibrer per dag och hålla nere mängden mättat fett och kolesterol i maten.
Alla fick kostråd som skulle leda till viktnedgång genom att tillföra mindre energi än vad de förbrukade, men inom den ramen skiftade fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater.
För grupp 1 var fördelningen 20 procent fett, 15 procent protein, 65 procent kolhydrater.
För grupp 2 var fördelningen 20 procent fett, 25 procent protein, 55 procent kolhydrater.
För grupp 3 var fördelningen 40 procent fett, 15 procent protein, 45 procent kolhydrater.
För grupp 4 var fördelningen 40 procent fett, 25 procent protein, 35 procent kolhydrater.
Ingen av kosterna stod i strid med rekommendationerna om vad som är bra för hjärtat och blodkärlen. Alla grupperna rekommenderades till exempel att äta minst 20 gram fibrer per dag och hålla nere mängden mättat fett och kolesterol i maten.
Så jobbar vi med nyheter