Fetma och rökning ökar astmarisken
Både rökning och fetma ökar risken för att i vuxen ålder insjukna i astma, i synnerhet för kvinnor.
— Våra resultat understryker ytterligare hur viktigt för hälsan det är att låta bli att röka och att försöka hålla vikten, säger docent Anna Rask-Andersen vid Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Studien bygger på uppgifter om drygt 8 000 kvinnor och män i Gästrikland och Jämtlands län, som vid två tillfällen med 13 års mellanrum besvarade en omfattande hälsoenkät.
När studien drog igång 1990 omfattade den alla 16-åringar i de båda länen plus en grupp medelålders och en grupp äldre kvinnor och män.
Ökade i alla åldersgrupper
I alla åldersgrupper och både bland kvinnor och män ökade förekomsten av läkardiagnosticerad astma. I genomsnitt steg andelen som hade astma från drygt fem procent i periodens början till drygt elva procent 13 år senare.
Allra störst var ökningen bland unga kvinnor. Från det att de var 16 år tills det att de fyllt 29 år ökade förekomsten av astma bland dem från sex till nära 18 procent.
— Även om vi räknat med att förekomsten av astma skulle ha ökat blev vi väldigt förvånade över att ökningen var så kraftig, säger Anna Rask-Andersen.
Flera faktorer visade sig ha samband med ökad risk att insjukna i astma under de 13 åren.
Biologiskt arv
Det biologiska arvet, dvs att ha en mor eller far med astma, var en särskild stark riskfaktor. Den trefaldigade risken att insjukna i astma.
Av de faktorer som till skillnad från det biologiska arvet går att påverka var det framför allt fetma och rökning som stack ut.
För dem som var feta, dvs hade ett så kallat kroppsmasseindex över 30, var astmarisken förhöjd med 50 procent. För mycket feta personer, med ett kroppsmasseindex på minst 40, var astmarisken trefaldigad.
— Exakt varför fetma höjer astmarisken är oklart, men också flera andra studier har påvisat liknande samband mellan fetma och astma, säger Anna Rask-Andersen.
Elitstudie
Av de mer än 5 000 studier som redovisas vid den amerikanska lungkongressen har den svenska studien valts ut till en av 23 "elitstudier" som ska tas upp vid särskilda presskonferenser. I San Diego redovisas studieresultaten av docent Lars Larsson vid Östersunds sjukhus. Han gjorde basundersökningen 1990 tillsammans med lungläkaren Monica Uddenfeldt vid Samhällsmedicin Gävleborg, som nästa år disputerar på en doktorsavhandling kring studien.
Så jobbar vi med nyheter