Det visar forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras på nätet i den ledande vetenskapstidskriften Nature.
- Det här är första gången som någon lyckats visa att omsättningen av fett i fettcellerna skiljer sig mellan friska och feta individer. Detta öppnar för utvecklingen av nya behandlingar som påverkar lagring och frisättning av fett från fettceller, säger professor Peter Arner vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet.
I studien har vävnadsprover från närmare 100 personer, både slanka och feta, undersökts med en speciell teknik med vars hjälp det är möjligt att ta reda på åldern på fettet inuti fettcellerna. Utifrån denna "datummärkning" går det sedan att räkna ut hur fett lagras och frisätts från fettcellerna över en längre tid.
En fettcell lever under cirka tio år. Med den takt som fettceller hos friska, slanka individer lagrar in och frisätter fett kommer enligt forskarnas beräkningar fettet inuti dem att hinna förnyas sex gånger från det att fettcellen bildats till dess att den dör.
Hos feta personer, hos personer med förstadier till den vanligaste formen av diabetes och hos personer med den vanligaste ärftliga blodfettrubbningen är denna normala omsättning av fett i fettcellerna rubbad.
Feta personer har ökad förmåga att lagra fetter och nedsatt förmåga att göra sig av med dem - vilket kan förklara varför de bär på sig mycket mer fett än vad slanka personer gör.
- Däremot kan vi ännu inte säkert säga om fettcellerna hade dessa rubbningar redan innan personerna blev feta eller om rubbningarna uppstått till följd av själva fetman, säger Peter Arner.
I studien undersöktes också fettvävnad från personer med ett förstadium till typ 2-diabetes och från personer med en ärftlig blodfettrubbning, familjär kombinerad hyperlipidemi, som utan behandling leder till hjärtinfarkt redan i medelåldern.
Hos båda grupperna var fettcellernas förmåga att göra sig av med fettet nedsatt och hos personerna med den ärftliga blodfettrubbningen hade fettcellerna dessutom nedsatt förmåga att lagra fetter.
Hur länge dröjer det innan de nya rönen kan komma patienter till del i form av nya sätt att behandla fetma, förstadier till diabetes och blodfettrubbningar?
-Det vet vi inte, men i bästa fall kan steget från grundforskning till nya behandlingar bli kort. En del av dagens läkemedel, som har helt andra användningsområden, påverkar även fettomsättningen och skulle vara värda att pröva, säger Peter Arner.