Fetare talgoxar på hyggen
Talgoxen trivs på öppna hyggen. De får fler och fetare ungar än inne i Uppsala. Men skogsfåglarna vantrivs. Många skogsfåglar har nämligen torgskräck.
I de värst stormdrabbade områdena i Sydsverige kan skogsägarna kanske inte välja vilka träd de vill lämna kvar. Men i resten av landet gäller det att bestämma vilka arter man vill gynna redan före avverkningen.
På det öppna hygget med ett fåtal kvarlämnade träd trivs många fåglar från jordbrukslandskapet. Törnskatan har bytt hagarnas slånbuskar mot smågranar på hyggen. Att de parar sig tidigare och får fler ungar beror troligen på att det inte finns lika många boplundrare, främst skator, ute på hyggena. Och så finns det mer mat. På hyggen är det gott om insekter.
Spara trädgrupper
Talgoxar på hyggen boar också tidigare och får fler och fetare ungar än i jordbruksmarkerna eller inne i Uppsala stad.
Men skogsfåglarna trivs inte alls på ett öppet hygge.
-Att lämna kvar tio träd per hektar gör ingen nytta. Vi måste spara stora trädgrupper på minst 2 000 kvadratmeter, gärna i fuktiga områden, och låta skogsuddar skjuta ut på hygget.
-Och det får inte vara mer än 50 meter till den skyddande skogen. Annars törs inte skogsfåglarna flyga ut på hygget. Många skogsfåglar har lite torgskräck, sade Bo Söderström.
Effekt på djupet
En intressant sak, som forskarna just undersöker, är vilken effekt nya hyggen har på fågellivet i den angränsande skogen. Preliminära resultat tyder på att småfåglarna påverkas 125 meter in i skogen.
-Om det visar sig att effekten når 150 meter in i skogen påverkas hela skogslandskapet i Norduppland. Det skulle kunna förklara varför talltitan har minskat med 70 procent, törnskatan med 50 procent och kungsfågeln med 30 procent på några decennier.
Fotnot: Varje år skapas drygt 200 000 hektar hyggen i Sverige, lika stor yta som de skyddsvärda naturbetesmarkerna.
Så jobbar vi med nyheter