Fet, ful och oattraktiv?
Utseende. "Bara jag går ner några kilon till blir jag lycklig." Nej, så enkelt är det inte. Först när du lärt dig acceptera din kropp kan du börja ta för dig av livet.
Ata Ghaderi och Thomas Parling.
Foto: Nina Leijonhufvud
Som 17-åring tyckte Ata Ghaderi att han var för kort jämfört med andra killar i hans ålder. Först när han började med kampsport och lärde känna sin kropp struntade i att bry sig om sin längd.
- De flesta människor har något som de är missnöjda med på sin kropp. Omkring hälften av alla kvinnor och män uppger att de har komplex, berättar Thomas Parling.
Tillsammans med Ata Ghaderi har han skrivit självhjälpsboken Lev med din kropp - om acceptans och självkänsla som utkommer den 26 januari.
De är båda forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet där vi träffas för att prata utseendefixering.
En sanning som tål att upprepas är den att det förmodligen är du själv som är din värsta kritiker.
Inte lade jag märke till att Ata Ghaderi skulle vara särskilt kort eller att Thomas Parling var tunnhårig. Jag möter två män som har ett trevligt yttre och många intressanta saker att berätta om från sin forskning.
- Ja, så är det. Oftast är det bara du själv som hakar upp dig på en detalj i ditt utseende. Går det för långt kan det bli till en sanning som skapar problem i din vardag, säger Ata Ghaderi.
En alltför självkritisk fixering vid utseendet kan innebära att man får svårt att koncentrera sig på annat, som arbete och skola. Så fort en spegel dyker upp är det dags att kontrollera hur man ser ut. Du vågar kanske inte visa dig utan smink och du undviker en badstrand för att inte visa din kropp.
- Tankar och känslor som hänger ihop med skavanker du vill bli av med försvinner inte trots att du rent fysiskt kanske döljer din kropp eller undviker vissa situationer. Ju mer du försöker kamouflera det du inte gillar hos dig själv, desto oftare finns det i dina tankar. Till slut riskerar du att bli helt upptagen av det du inte vill ha eller inte är nöjd med, säger Ata Ghaderi.
Det kan till och med gå så långt så att man isolerar sig från andra, får ångest och blir deprimerad.
Fast ingen kan väl blunda för att ett vackert yttre är attraktivt. Kroppen och ansiktet är det första man ser hos en människa. Det finns också vetenskapliga studier om att utseendet påverkar personligheten och att vackra människor blir mer positivt bemötta.
- Vi kan inte alla vara vackra utifrån det ideal som råder för stunden, menar Thomas Parling. Jag anser att det finns ett annat sätt att förhålla sig till sin kropp än de ouppnåeliga ideal som presenteras i medierna. De påverkar många av oss till att kunna att vi inte duger som vi är.
Inte minst kvinnor framställs i reklamen som lyckade om de är smala och ser ut som Barbiedockor. Men också män påverkas av orealistiska reklambudskap.
- Vi lär oss att kan man göra något åt sitt utseende så bör man också göra det. Idealet är att vara smal och smalhet kopplas till glädje, popularitet, lycka och framgång. Men det är inte tack vare sin smala kropp man lever ett bra och lyckligt liv. Det finns inga bevis för att vackra människor är lyckligare än andra, säger Ata Ghaderi.
Trots att vägen till lycka alltså inte går via en omgörning av den egna kroppen har människors missnöje med sig själva ökat stadigt de senaste 30 åren. Olika studier från USA visar att det kvinnor är mest missnöjda med är magen, brösten, höften, rumpan, samt vikten. För män kan det handla om att ha mer muskler eller att vara längre.
Många gånger har människor också komplex för något de inte kan ändra på: för stor näsa, för stora öron, korta ben eller födelsemärken. Att bli äldre och inte acceptera att kroppen förändras kan också göra människor olyckliga.
Redan vid fem års ålder börjar många flickor i dag att vara missnöjda med sin kropp och känna oro för att de är överviktiga. Pojkar från sex års ålder börjar redan då värdera en stor muskulös kropp högt.
- Medierna och ens familj och kamrater lär ut detta. Föräldrar kan hjälpa sina barn, både pojkar och flickor, genom att tänka på hur de beter sig, vad de säger om sin kropp och hur de agerar framför spegeln, säger Thomas Parling.
Hur ska man då göra för att stärka sin självkänsla...
Genom att lägga märke till vad man tänker och känner i olika situationer. Först då upptäcker man hur mycket onödig tid och energi man faktiskt lägger ner på sina komplex.
Om man sedan börjar göra saker som man vill göra i sitt liv i stället för saker som handlar om att maskera och kamouflera sitt utseende, kan man lära sig att leva med sin kropp i stället för mot sin kropp.
På det sättet kommer så småningom negativa tankar och känslor kring kropp och utseende att spela en allt mindre roll, menar de bägge forskarna.
Det allra viktigaste är alltså att sluta fred med sin kropp. Till skillnad från många andra självhjälpsböcker i ämnet - som säger att man ska tänka mer positivt eller strunta i det man inte tycker om hos sin kropp - vill Ata Ghaderi och Thomas Parling börja i en annan ände:
Du ska ta några steg i taget och göra saker du vill samtidigt som du känner dig missnöjd och otillräcklig. När du skaffar dig de erfarenheter du behöver för att leva ett rikt liv, byggs självkänslan upp gradvis.
I takt med att du ser över vad ditt liv ska handla om och vad som verkligen betyder något, lär du känna din kropp så som den verkligen är, inte så som alla dina nedvärderande tankar säger dig att den är.
TANKESTÄLLARE
Vad undviker du?
Att undvika vissa sociala sammanhang och att bära vissa kläder är vanliga sätt att slippa att konfronteras med sitt missnöje med kroppen.
Vad undviker du... Ta ställning till påståendena genom att ange den siffra som bäst beskriver hur ofta du inlåter dig i dessa beteenden.
Det finns förstås inget svar som är "rätt", utan påståendena och de svar du ger ska bara vara ett sätt för dig att lära känna dig själv och förstå ditt beteende. Ju högre poäng du har desto större är din negativa fixering vid ditt utseende.
Svarsalternativ:
Alltid=5
Mycket ofta=4
Ofta=3
Ibland=2
Sällan=1
Aldrig=0
1. Jag har på mig/bär säckiga kläder.
2. Jag har på mig kläder jag inte gillar.
3. Jag har på mig mörkt färgade kläder.
4. Jag har på mig en specialuppsättning av kläder, till exempel mina "feta" kläder.
5. Jag undviker att gå ut i sällskapslivet om jag blir granskad.
6. Jag undviker att gå ut i sällskapslivet om de jag är med kommer prata om vikt.
7. Jag undviker att gå ut i sällskapslivet om de jag går ut med är smalare än jag.
8. Jag undviker att gå ut i sällskapslivet om det involverar att äta.
9. Jag är inaktiv.
10. Jag undviker fysisk intimitet.
11. Jag bär kläder som avleder uppmärksamheten från min vikt.
12. Jag undviker att handla kläder.
13. Jag bär inte "avslöjande" kläder (till exempel baddräkt, ärmlös tröja eller shorts).
Så jobbar vi med nyheter