Arkitekt Monika Rahm (t v) och projektledare Cia Axelsson konstaterar att arbetet med att leta möbler, utrustning och inredning för återbruk har krävt ett nytt arbetssätt.
En tom butikslokal har omvandlats till samlingslokal där kvarterets hyresgäster kan ha möten, barnkalas och fester. I normalfallet hade kök, möbler och all inredning köpts nytt. I stället har fastighetsägaren Atrium Ljungberg tillsammans med arkitektbyrån Krook&Tjäder letat efter begagnade användbara produkter. Det mesta i lokalen är nu sådant som använts på annat håll.
Allt gick inte att hitta begagnat. Innertaket är fabriksnytt, likaså en del vitvaror, några möbler och draperier. Köksskåpen har målats i enhetlig färg men är begagnade, liksom allt övrigt ända ned till tavlor och kaffekoppar.
– Inför renoveringen av ett kontorskvarter fick vi välja ut vad vi behövde. Vi tog hand om två mikrougnar och två kylskåp som skulle ha slängts. Nu står de här i stället, säger Cia Axelsson, projektledare vid Atrium Ljungberg.
– Köksön kommer från en av våra egna hyresgäster, möbler har vi letat på hemsidor.
Projektet syftar till att minska klimatpåverkan och testa möjligheten för ett kommersiellt fastighetsbolag att använda återbruk i nya projekt. Enligt bolaget visar beräkningarna att klimatavtrycket från samlingslokalen blivit 78 procent lägre än om allt köpts nytt. Störst är effekten från återbrukad köksutrustning och möblering.
Däremot blev projektet något dyrare än om allt köpts nytt, främst beroende på tidsåtgången för att leta utrustning och inredning. Vitvaror var svårast. Cia Axelsson letade länge efter en köksfläkt på nätet men fick till slut köpa nytt. Arbetstid men också längd på transporter fick sätta en gräns för jakten.
– Men det grämer mig fortfarande att vi inte lyckades hitta någon fläkt, säger hon.
Bolaget ska nu ta återbruksarbetet vidare, med grund i erfarenheter från Gränbystaden. Enligt arkitekten Monika Rahm som arbetat med lokalen visar projektet att det är fullt möjligt att inreda med minimalt klimatavtryck via återbruk. Hon konstaterar också att det krävs flera fungerande delar i det stora byggmaskineriet när återbruk skalas upp till större projekt:
– Det behövs någon form av lokal marknadsplats för varor, det behövs funktioner för att söka det man behöver. Det behövs lager och logistik för föremål som går till återbruk och det behövs också en affärsmodell där någon kan tjäna på att demontera försiktigt i stället för att riva, säger hon.