Annelie och Malin från Sällskapet Gustafs skål.
Vid ett av marknadsstånden i Linnéträdgården står Anders Löfgren. Han beskriver sig som en stor 1700-talsentusiast. Han konstaterar att det är en självklarhet att vara på plats Carl von Linnés trädgårdsfest som firas till vetenskapsmannens ära och födelsedag (1707– 1778).
– Jag har en stor passion för allt som rör 1700-talet och Carl von Linné, säger Anders Löfgren som är engagerad i Sällskapet Gustafs skål som främst inriktar sig på den gustavianska eran på 1700-talet.
Flera av sällskapets medlemmar var på plats för att hylla Carl von Linné samt visa upp vardagskläder från 1700-talet.
– Mitt intresse för 1700-talskläder har sin början i att jag gillar att sy kläder och dansa i fina kreationer. Jag har bland annat dansat i slottet i Versailles i 1700-talskkläder, berättar Malin som är med Sällskapet Gustafs skål.
Carl von Linnés födelsedag är enligt den kalender som används i dag den 23 maj, enligt Lotta Saetre, kommunikatör för Uppsala linneanska trädgårdar som ligger bakom Carl von Linnés trädgårdsfest.
– Vi brukar fira Linné den helg som ligger i anslutning till hans födelsedag, säger hon.
Festdagen drog officiellt i gång klockan elva, men långt innan dess var det mycket folk på plats för att kolla vad som såldes på 1700-talsmarknaden. Även blomsterförsäljningen på gatan utanför parken lockade många.
På promenad i 1700-talskläder av vardagssnitt på Carl von Linnés trädgårdsfest på lördagen.
Vid ett av blomborden höll Svenska Pelargonsällskapet till.
– Pelargoner har gått från att vara något för bara äldre damer till att locka människor i alla åldrar, berättar Ingrid Wahlberg som informerade och sålde massor av pelargoner.
Här får Uppsalabon Dag Söderberg lära sig mera om zonalpelargoner av Ingrid Wahlberg från Svenska pelargonsällskapet.
Hon berättar att Linné och hans lärjungar tog hem pelargoner till Sverige från sina färder runt om i världen och katalogiserade dem.
– Bland annat sådana här zonalpelargoner tog de hem, säger Ingrid Wahlberg.
I en kruka finns en vildpelargon som emigranter från Gammelsvenskby i Ukraina tog med sig till Sverige 1929.
– Troligen fanns blomman redan på 1700-talet hos de svenskar som bodde på Dagö utanför Estlands kust och då tvångsförflyttades till i Ukraina, säger Ingrid Wahlberg.
Även personal från SLU:s artdatabank var på plats och berättade om svenska artprojektet.
– Det här är ett regeringsuppdrag där vi kartlägger och gör kunskap tillgänglig om Sveriges växter, svampar och djur. Man kan beskriva det som arbete som Carl von Linné startade, säger Susanne Lundmark, kommunikationschef på Artdatabanken.