Fem miljarder mer till forskning
Det lovades friskt i Uppsala när de fyra partiledarna i alliansen presenterade huvuddragen i sin kommande forskningspolitik på torsdagen. Jan Björklund sade sig till och med höra bön och utlovade en tryggare framtid för de meriterade Uppsalaforskare utan fast anställning som deltog.
Bengt Mannervik och Emil Hamnevik tillsammans med Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt.
Foto: Robert Johansson
Forskningsministern själv Lars Leijonborg (fp) lyste överraskande helt med sin frånvaro under mediejippot bland provrör och forskare. Men Fredrik Reinfeldt (m), Maud Olofsson (c), Jan Björklund (fp) och Göran Hägglund (kd) försökte stråla i kapp, utan att någon överskuggade den andre. Jan Björklund hördes mest, Fredrik Reinfeldt minst.
Ingen budget är lagd, och forskningspropositionen med alla detaljer kommer först senare i höst. Men redan nu fick den stora skara journalister som partiernas pressfolk lockat till Uppsala veta att alliansen ska "storsatsa på forskningen". Under en fyraårsperiod ökas anslagen med fem miljarder kronor, där den största ökningen, 2,4 miljarder kronor, kommer redan 2009.
- Nu når vi redan nästa år EU:s mål om att en procent av bruttonationalprodukten ska gå till forskning. Fem miljarder är mer än vad förra regeringen ökade forskningsanslagen med under 12 år, säger Jan Björklund.
De unga Uppsalaforskare som fick chansen att diskutera med partiledarna skrädde inte orden när de beskrev sin situation. Ingen av dem har fast tjänst.
- Otryggheten är det många unga som vill tacka nej till i dag, särskilt tjejer. Jag har gått en jättedyr utbildning men möts av en framtid utan trygghet, säger Maryam Hansson Edalat, som disputerade i våras och nu söker efter möjligheter att kunna forska vidare.
- Om två år hoppas jag att jag forskar, men jag vet många som har sadlat om, säger hon.
Även för hennes kolleger med många fler forskarår på nacken är läget mycket svårt. Franchise Mathieu disputerade för elva år sedan, men har ännu ingen fast tjänst. Nästa år går hennes projektanställning ut.
- Det har löst sig hittills, men jag kommer inte alltid att ha tur. Vad jag gör nästa år vet jag inte, säger hon.
Jan Björklund meddelade att de unga forskarna skulle bli bönhörda.
- Tyngdpunkten i våra anslag kommer att förskjutas mot fasta anslag, säger Jan Björklund och betonade vikten av att institutionerna och forskarna själv ska kunna bestämma vad pengarna ska läggas på och att mindre tid går till att ansöka om pengar till forskningen.
Professor Bengt Mannervik berättade om hur medlen till grundforskningen urholkats de senaste 20 åren. Därmed har möjligheten till fundamentala upptäckter minskat, menar han.
- Oftast är de stora upptäckterna helt oväntade och inte något man bestämt sig för att forska fram. Men den senaste tiden har pengarna styrts från myndigheterna sida alldeles för mycket, säger Bengt Mannervik.
Med mer pengar till fasta anslag vill nu alliansen gå honom och många andra forskare till mötes och ge institutionerna utrymme att anställa fler unga.
Få detaljer presenterades, förutom att regeringen vill satsa extra på teknik, medicin och klimat - särskilt energi. Även humaniora och samhällsvetenskap lovades i förbifarten mer pengar. Uppsala med lantbruksuniversitetet, SLU, och Uppsala universitet torde med de här satsningarna kunna bli en stor vinnare, eftersom just de områdena är något av profilområden.
Men hur såg då de unga forskarna på vad alliansen själva kallar "Sveriges största forskningssatsning någonsin".
- Det låter fint, mer fasta anslag är bra. Men det är bara i stora drag än, säger Francoise Mathieu.
- Jag vet inte vad det innebär i praktiken för mig än. Men de lyssnade på vad vi sa. Det är faktiskt första gången någon verkligen frågat mig om hur situationen är, säger Maryam Hansson Edalat.
Tur då att det var några med makt som frågade.
FAKTA
Vart fjärde år läggs en forskningsproposition fram i Sveriges riksdag. I höst är det dags igen, men redan nu går alltså alliansen ut med att en förstärkning i de årliga anslaget om fem miljarder kronor ska föreslås.
Förutom satsningar på några prioriterade fält som medicin, teknik och klimat, läggs särskilda medel bland annat på ett innovationspaket för att öka kommersialiseringen av upptäckter gjorda i Sverige, samt på vad man kallar infrastruktur, det vill säga biobanker, register och databaser som forskarna använder som material.
Förutom forskningspropositionen är ett flertal andra stora förändringar på gång inom högskolevärlden. En utredning har tittat på tjänster och befattningar, en annan på hur resurserna ska fördelas till universiteten, en tredje på finansiering av de stora forskningsråden som Vetenskapsrådet och en fjärde på universitetens självständighet.
Vart fjärde år läggs en forskningsproposition fram i Sveriges riksdag. I höst är det dags igen, men redan nu går alltså alliansen ut med att en förstärkning i de årliga anslaget om fem miljarder kronor ska föreslås.
Förutom satsningar på några prioriterade fält som medicin, teknik och klimat, läggs särskilda medel bland annat på ett innovationspaket för att öka kommersialiseringen av upptäckter gjorda i Sverige, samt på vad man kallar infrastruktur, det vill säga biobanker, register och databaser som forskarna använder som material.
Förutom forskningspropositionen är ett flertal andra stora förändringar på gång inom högskolevärlden. En utredning har tittat på tjänster och befattningar, en annan på hur resurserna ska fördelas till universiteten, en tredje på finansiering av de stora forskningsråden som Vetenskapsrådet och en fjärde på universitetens självständighet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!