Felande länk funnen mellan fisk och landdjur
Drygt 380 miljoner år gamla fossil av en krokodilliknande varelse som påträffats på en ö i nordligaste Kanada kan vara något av en felande länk mellan vattenlevande fiskar och landbaserade ryggradsdjur.
— Ett otroligt viktigt fynd. Även om flera pusselbitar fortfarande saknas ger det här en mycket klarare bild än vad vi tidigare hade av ryggradsdjurens övergång från ett liv i vatten till ett liv på land, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.
Det var under utgrävningar på ön Ellesmere Island några mil från Grönlands nordvästra spets som forskarna påträffade flera välbevarade fossil av den drygt meterlånga varelsen, som fått namnet Tiktaliik.
Ett mellanting
Till sin uppbyggnad kan Tiktaalik beskrivas som ett slags mellanting mellan vattenlevande fisk och landbaserat ryggradsdjur.
— Både vad gäller dess anatomi och livvsstil suddar Tiktaalik ut gränsen mellan fisk och landlevande djur, säger Neil Schubin,. professor i organismbiolgi vid Chicagouniversitetet och en av forskarna bakom uppäckten.
Med sin fjälliga kropp, små bukfenor och gälar skiljde sig Tiktaalik inte nämnvärt från andra fiskar. Däremot visar skallen, nacken, revbenen och bröstfenorna att Tiktaalik definitivt inte var en vanlig fisk.
I bröstfenorna finns till exempel motsvarigheter till landdjurens övrarms-, underarms- och handlovsskelett. Däremot saknas riktiga fingrar.
"Gick" med framfenor
Enligt forskarna kunde Tiktaalik förmodligen stödja sig på sina framfenor, kanske till och med använda dem för att åtminstone under korta perioder släpa sig upp på land. Däremot var Tiktaalik inte fullt ut anpassad för att kunna ta det sista avgörande klivet upp på land.
I sin egen forskning kring ryggradsdjurens övergång från fisk till landlevande djur har Per Ahlberg framför allt undersökt fossil av djuren Ichtyostega och Panderichtys, som levde för 365 miljoner respektive 385 miljoner år sedan.
— Tiktaalik fyller ett viktigt gap i kunskaperna om vad som hände under evolutionen däremellen. Den visar hur gällocket försvann och hur skuldergördeln frikopplades från skallen, två viktiga steg från vatten till land, säger Per Ahlberg.
Stärker evolutionsteorin
Många fossil som givit viktiga kunskaper om evolutionen har hittats av en slump, men så är inte fallet med Tiktaalik. För drygt 380 miljoner år sedan hade området vid Ellismere Islands ett subtropiskt klimat, med många grunda vattendrag och floder.
— Att forskarna gjorde sina utgrävningar just där berodde på att det är under sådana förhållanden som förutsättningarna för en övergång till ett landbaserat liv ansetts ha varit alla bäst. Att de fann Tiktaalik visar att de hade rätt och kan därmed ses som ännu ett starkt belägg för evolutionsteorin, säger Per Ahlberg.
Det är befolkningen i nordligaste Kanada, innuiterna, som givit Tiktaalis dess namn. Tiktaalis är det innuitiska namnet för stor fisk eller lake.
Så jobbar vi med nyheter