Fästingar bär på okänd tyfusbakterie

Patienter som misstänks vara smittade av borrelia efter fästingbett kan i många fall i stället vara infekterade av en betydligt mindre känd tyfusliknande bakterie. Det händer också att patienter har en dubbelinfektion med båda sorternas bakterier.

Foto: Scanpix

Uppsala2012-09-18 06:54

Det framgår av en ny svensk studie som publiceras på nätet i facktidskriften European journal of clinical microbiology and infectious diseases.
– En praktisk slutsats av vår studie är att det vid misstänkt fästingsmitta i många fall finns skäl att testa också för rickettsia helvetica. Det gäller i synnerhet när patienten har tydliga sjukdomssymtom, men proverna inte visar några tecken på borrelia, säger överläkare Kenneth Nilsson vid Akademiska sjukhuset och Falu lasarett.

I studien har forskarna undersökt förekomsten av antikroppar mot den tyfusliknande bakterien rickettsia helvetica i dubbla blodprover från två grupper av patienter – den ena från sydöstra Sverige, den andra från Uppsala län – som sökt vård för misstänkt borrelia efter fästingbett.
I ungefär vart tionde prov från sammanlagt 365 patienter som analyserades fanns antikroppar mot rickettsia helvetica-bakterien, antingen som ett ”minne” av en tidigare infektion eller som ett tecken på en pågående infektion.
– Det var slående att andelen prover med rickettsia helvetica var ungefär lika hög i båda grupperna, trots att patienterna kom från två olika geografiska områden och proverna tagits med tio års mellanrum, säger Kenneth Nilsson.
I drygt hälften av fallen där patienterna hade antikroppar mot rickettsia helvetica hade de också antikroppar mot borrelia och i ett fall även mot ytterligare en ”fästingbakterie” som kallas för anaplasma.

Av patienternas sjukdomssymtom – till exempel feber, muskelvärk, huvudvärk och ledvärk – gick det inte att avgöra om de var infekterade av borrelia, rickettsia helvetica eller båda bakterierna samtidigt. Till och med det stora runda hudutslag som anses vara typiskt just för borrelia förekom även hos patienter med antikroppar enbart mot rickettsia helvetica.
– Detta är något vi måste undersöka närmare. Antingen kan också rickettsia helvetica ge sådana utslag eller också hade patienterna trots allt också en borreliainfektion, men ännu inte utvecklat antikroppar mot den när blodprovet togs, säger Kenneth Nilsson.

Spelar det någon roll för patienten om han eller hon är infekterad av den ena eller andra bakterien om sjukdomssymtomen ändå är så likartade?

– Ja, det kan det göra. Vanligt penicillin biter nästan alltid mot borrelia, medan andra sorters antibiotika har effekt mot rickettsia helvetica. Det behövs dock mer forskning för att ta reda på hur dessa patienter bör behandlas, säger Kenneth Nilsson.

Fakta

Rickettsia helvetica upptäcktes för första gången i Schweiz för 30 år sedan. I Sverige hittades bakterien i fästingar 1996. Enligt de studier som gjorts i olika delar av landet kan uppemot var sjätte fästing innehålla rickettsia helvetica-bakterier.

Hos människor har infektioner orsakade av rickettsia helvetica kopplats både till ganska lindriga sjukdomssymtom med feber och muskelvärk och till betydligt allvarligare tillstånd som hjärnhinneinflammation och skador på hjärtat och andra organ.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!