Färre unga dör i astma
Trots att astma blivit allt vanligare i Sverige har antalet barn, ungdomar och unga vuxna som dör i sjukdomen sjunkit kraftigt sedan början av 1990-talet. Men med rätt behandling skulle dödligheten i astma kunna vara ännu lägre.
- En mycket positiv utveckling, men det är ändå alarmerande att många av dödsfallen gällt ungdomar med mild till måttlig astma med födoämnesallergi, säger professor emeritus Gunnar Boman vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Han har lett en expertgrupp som tillsattes 1993 för att spåra och analysera samtliga dödsfall i astma bland barn, ungdomar och unga vuxna i Sverige. Då hade en tidigare rapport pekat på att dödligheten i akut astma bland yngre kunde vara på väg uppåt.
- Men tvärtemot farhågorna har antalet döda i akut astma bland barn, ungdomar och unga vuxna sjunkit med hela två tredjedelar jämfört med i början av 1990-talet. Den viktigaste orsaken till nedgången är förmodligen bättre behandling, säger Gunnar Boman.
Under de tio åren 1994 till 2003 inträffade sammanlagt 37 dödsfall i astma bland personer som var yngre än 35 år. I början av perioden var det årliga antalet dödsfall i astma i den åldersgruppen nästan tre gånger högre än i än slutet.
Men nedgången borde ha kunnat vara ännu större. Expertgruppen analys visar att drygt hälften av dödsfallen var kopplade till sådana åtgärdbara faktorer som underbehandling och dålig följsamhet med att ta astmamedicinerna.
- Flera av dödsfallen bland unga vuxna inträffade bland missbrukare och andra personer som levde under utsatta sociala förhållanden. I några fall inträffade det dödliga astmaanfallet i anslutning till injektion av narkotika, säger Gunnar Boman.
Det som bekymrar honom mest är dock att dödligheten till följd av allergi mot något födoämne, till skillnad från astmadödligheten totalt sett, inte visat någon säker nedgång. 11 av de dödliga astmaattackerna, varav 9 bland barn och ungdomar, utlöstes i samband med förtäring av jordnötter, soja eller nötter.
- De flesta av dessa dödsfall hade förmodligen kunnat undvikas om personerna haft med sig adrenalinsprutor som de kunde ha tagit när astmaanfallet började. Eftersom majoriteten av dem hade mild eller måttligt svår astma måste det dock ha varit svårt att förutsäga att de riskerade så svåra astmaanfall, säger Gunnar Boman.
Vad kan sjukvården göra för att dödligheten i astma bland unga ska kunna sänkas ytterligare i framtiden?
- Förmodligen en hel del. Framför allt är det viktigt att alla som behöver det verkligen får tillgång till antiinflammatorisk behandling med så kallade inghalationssteeroider. Vi måste också bli bättre på att upptäcka, ta om hand och stödja patienter som har svårt att följa medicineringen, förnekar eller på andra sätt missköter sin sjukdom, säger Gunnar Boman.
Fakta
Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, som kan leda till återkommande anfall med kramp i luftrören och andnöd. Tung och pipande andning, täppthet i bröstet och långvarig hosta kan vara symptop på astma. Ofta är astma kopplad till någon allergi.
Astmasymptom kan behandlas med luftrörsvidgande läkemedel, men för att komma åt själva inflammationen i luftrören används sedan drygt 15 år kortisonpreparat som andas in.
I de flesta västländer har astma ökat kraftigt under de senaste årtiondena. I Sverige i dag beräknas cirka åtta procent av skolbarnen ha astma.
Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, som kan leda till återkommande anfall med kramp i luftrören och andnöd. Tung och pipande andning, täppthet i bröstet och långvarig hosta kan vara symptop på astma. Ofta är astma kopplad till någon allergi.
Astmasymptom kan behandlas med luftrörsvidgande läkemedel, men för att komma åt själva inflammationen i luftrören används sedan drygt 15 år kortisonpreparat som andas in.
I de flesta västländer har astma ökat kraftigt under de senaste årtiondena. I Sverige i dag beräknas cirka åtta procent av skolbarnen ha astma.
Så jobbar vi med nyheter