Färre skrev högskoleprovet

I höstrusket utanför skrivsalen står Anna Pettersson och samlar kraft. Två delprov är avklarade.
Resultatet så här långt: både vin och vatten.
- Jag började med statistik. Det gick väldigt bra. Andra provet vet jag inte, det känns som det gick åt helvete. Jag tror jag satsade för mycket i första provet, la i för många växlar, säger hon.
Förvisso har Anna Pettersson redan ett jobb, men siktet är inställt på en utbildning, social omsorg.
- Det är klart man blir sur om det inte går bra, jag har ju ett mål, vill ha en utbildning.

Optimistisk
Utanför skrivsalen hittar vi Malin Eriksson som också skriver högskoleprovet denna dag. Hon vill arbeta med personalfrågor och ser fram emot en passande utbildning.
Hon är optimistisk. Hittills har det gått bra.
- Senare i dag kommer prov i svenska och engelska. Det kommer att gå som en dans, det vet jag.

Har du förberett dig inför provet?
- Jag har tittat lite på nätet efter gamla prov. Då får man en liten föraning om hur det kommer att se ut, säger hon.
I Uppsala län genomfördes högskoleprovet i Uppsala, Tierp, Enköping och Gimo.
Högskoleprovet bestar av sammanlagt 122 uppgifter fördelade på ett antal delprov. Högskoleprovet mäter ordförståelse, logiskt tänkande kring matematiska problem, svensk och engelsk ordförståelse samt förmågan att tolka diagram, tabeller och kartor.

Två gånger per år
Högskoleprovet genomförs två gånger per år på olika platser i landet. Omkring 75 000 personer skriver högskoleprovet varje år. Under lördagen skrev drygt 34 000 provet. Drygt 1800 skrev provet vid Uppsala universitet i fjol, i år var siffran något lägre.
Sedan 1977 har högskoleprovet använts som ett urvalsinstrument i antagningen till högskolan. Under de nästan 30 år som provet genomförts är det bara fem personer som lyckats pricka in samtliga rätt.

Färre skrev högskoleprovet

I en skrivsal på Polacksbacken i Uppsala samlades på lördagen ett 100-tal personer för att skriva högskoleprovet. Provet är ett mått på förmågan att klara högre studier.