Inställda operationer har sedan länge varit ett problem på landets sjukhus, inte minst på Akademiska i Uppsala. När en patient får sin operation inställd på grund av mer akuta fall som måste gå före, kan det ge allvarliga konsekvenser, både etiskt, psykologiskt och medicinskt. Det visar en ny rapport baserad på en studie av forskare från Uppsala universitet, Karolinska institutet i Solna och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
– När resurserna i hälso- och sjukvården är begränsade måste man prioritera. Prioriteringar på medicinsk grund uppfattas som rättvisa. Men det verkar ibland som om det finns en ”osynlig hand” i termer av bristande organisation som administrerar de här prioriteringarna, säger Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, Centrum för forsknings- och bioetik, Uppsala universitet.
I rapporten beskrivs bland annat hur den psykologiska besvikelsen för en patient vars operation ställs in, kan vara skadlig. Att patienten känner sig som ett offer och helt saknar kontroll. Jämförelsestudier visar också hur inställda operationer kan leda till fler komplikationer, depression, urinvägsinfektioner, sårinfektioner, hjärtinfarkter och dessutom sämre livskvalitet på längre sikt.
– Jag är smärtsamt medveten om hur viktigt det är för patienten. Resultatet i studien bekräftar det vi redan vet. Det påverkar förstås patienten mycket och de blir besvikna, säger Katarina Lönn, verksamhetschef, ortopeden, Akademiska sjukhuset.
För att klara behovet måste man ha en kapacitet som ligger strax över det genomsnittliga behovet. Men på ortopeden finns inte ens kapaciteten för att klara det faktiska behovet.
– Vi glädjekalkylerar så att situationen med en tom operationsresurs aldrig går tom. Men då ökar också risken för strykningar.
Sedan årsskiftet ingår ortopeden, bland andra team, i det nationella projektet Bättre flyt på operation, som Akademiska sjukhuset driver tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Förutom ett flertal team från sjukhuset i Uppsala deltar även andra team från flera sjukhus runt om i landet.
– Projektet har gjort att vi planerar de akuta operationerna på ett bättre sätt. Det ena handlar om att veta hur mycket man är tvungen att ta hand om. Det andra är att även akuta skador inte behöver opereras direkt utan kanske nästa vecka. Jag tycker mig redan se lite effekter, säger hon.
Varje år genomförs omkring 1 600 planerade operationer på ortopeden på Akademiska och under årets sex första månader har operationer flyttas fram 137 gånger. Den största anledningen har varit att akuta patienter prioriterats.
Samtidigt som det rådande projektet pågår planeras också för en omorganisation som ska skapa bättre flöden. Vid nästa årsskifte ska ortopeden delas in mellan akuta och planerade operationer och skapa tydligare gränser.
– Vi ska inte behöva stryka på grund av platsbrist. Vi kommer alltid veta att det finns platser för de vi kallar. Dem ska inte akuta patienter kunna ta, vare sig från oss själva eller andra avdelningar.