Sveriges kriminalpolitik ska förändras i grunden, hävdar justitieminister Gunnar Strömmer (M). Gärningsmannen ska inte längre stå i fokus. Istället ska det centrala vara att ge brottsoffer upprättelse och skydda samhället mot de kriminella, har justitieministern slagit fast.
Avgörande för förändringen är Tidöavtalet som klubbats av den politiska majoriteten och som spikar den nya kriminalpolitiken. En stor del av de cirka 40 punkterna handlar om krafttag mot grovt kriminella.
Louise Meijer, ledamot i justitieutskottet för Moderaterna, anser att Tidöavtalet kommer att göra stor skillnad. UNT bad henne lyfta fram de tre punkter i Tidöavtalet som hon tror kommer att ge störst effekt mot den grova organiserade brottsligheten.
– Det tror jag är preventiv avlyssning, dubbla straff för gängkriminella och socionomutbildning med inriktning på ungdomsbrott, svarar Louise Meijer.
Flera av förslagen har kritiserats för att kränka den personliga integriteten. Det gäller bland annat visitationszoner som polisen ska kunna upprätta vid brottshändelser för att söka efter vapen och sprängmedel.
Riskerar inte åtgärder som visitationszoner att skapa motstånd mot polisen och få negativa effekter bland de boende i området?
– Visitationszoner är en tillfällig åtgärd som ska finnas i ett avgränsat område. Att det kan öka misstron mot polisen ska tas på allvar och polisen måste använda verktyget på ett ansvarsfullt och förtroendeskapande sätt. Men i slutänden är det ett verktyg som ska öka tryggheten för laglydiga invånare, anser Louise Meijer.
Andra förslag i Tidöavtalet som kan vara integritetskränkande är minskad sekretess mellan myndigheter, ökad kamerabevakning och hemliga tvångsmedel. Hur ska den personliga integriteten kunna upprätthållas?
– Man kan bygga in domstolsprövningar och ha tidsbegränsade lagar som utvärderas efter en viss tid. Balansen mellan integritet och effektiv brottsbekämpning måste förskjutas i riktning mot det senare. Utan trygghet är det svårt att hävda sin integritet.
En grundbult i Tidöavtalet är att fler grovt kriminella ska sitta längre i fängelse. Enligt flera forskare finns bara ett svagt samband mellan minskad brottslighet och strängare straff. Vad säger du om det?
– Vi vill skärpa straffen för högaktiva brottslingar och det finns forskning som visar att det kan minska brottsligheten. Är unga brottsliga killar borta från gatan och släpps ut först när de blivit äldre kan det ha effekt. Straffet ska även spegla det allmänna rättsmedvetandet och ge en upprättelse åt rättsstaten och brottsoffret, säger Louise Meijer.
– Utöver de repressiva inslagen måste det finnas förebyggande delar som att minska nyrekrytering till kriminella gäng, fungerande skola och arbetsmarknad, krav på kunskaper i svenska och brottsförebyggande arbete. Bland annat satsar vi 200 miljoner kronor på föräldrastödsprogram.
Antalet anmälda brott mot brottsbalken(vardagsbrott) per invånare i Sverige sjönk i fjol till den lägsta siffran på 28 år. Varför behövs hårdare tag om brottsanmälningarna sjunker?
– Brotten har blivit färre men värre. Det måste man ta på stort allvar, framhåller Louise Meijer.
När införs förslagen från Tidöavtalet?
–Jag hoppas att flera av de nya lagarna ska vara färdigutredda under 2023 och 2024 och därefter kunna läggas fram som propositioner.