Färre lärartimmar i gymnasiet
Nyligen skrevs avtalet under för gymnasieskolan i Uppsala kommun. Anbudet 636 miljoner kronor från produktionsnämnden vård och bildning förhandlades ned till drygt 617 miljoner kronor.
I beslutsunderlaget kan man post för post se avvikelser mellan ursprungsbud och slutgiltigt anbud.
En klar försämring för eleverna, jämfört med tidigare, är att kurser med långsammare studietakt dras in, vilket innebär att studietiden förlängs. Det drabbbar speciellt elever på bygg- och elprogrammet som måste ha godkänt i vissa praktiska ämnen för att få tillträde till arbetsmarknaden.
En annan neddragning som slår mot eleverna är att grupperna för inriktningsval blir större. Eleverna läser i dag valbara kurser i genomsnitt 750 poäng, en fjärdedel av studieinnehållet.
— Här har vi tidigare varit för generösa, säger Ove Bergvall.
Större grupper
Förändringen innebär att skolorna måste få till större grupper för att lärartimmarna ska räcka, vilket kan få följden att utbudet av kurser minskar.
Även på läromedel ska gymnasieskolan spara in: 3 miljoner kronor 2005.
Böcker ska återanvändas ytterligare omgångar och uppgradering av programvara skjuts på framtiden. Besparingen innebär att läromedelsanslaget, enligt produktionsdirektör Björn Nilsson, motsvarar 68 procent av vad Sveriges gymnasieskolor i genomsnitt lägger på läromedel.
Går det att spara mer på böcker?
— Nej, nu är smärtgränsen nådd, säger Ove Bergvall.
Neddragningen av lärartimmar (13 procent) innebär att lärartätheten i Uppsala kommun sjunker till cirka 7,6 lärare per 100 elever hösten 2005 (rikssnittet är cirka 8,1 lärare).
Ove Bergvall medger att neddragningarna leder till kvalitetssänkningar. Men han tror fortfarande att Uppsalas elever erbjuds en bra utbildning:
— Annars hade vi inte rekommenderat nämnden för vård och bildning att gå med på ett avtal, säger han.
Så jobbar vi med nyheter