Färre lärare ger sämre betyg
Det finns ett tydligt samband mellan lärarbemanningen i grundskolan och elevernas prestationer. Det visar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, i en ny undersökning.
IFAU, som har sitt kontor i Uppsala, har studerat vilken effekt neddragningar i grundskolan har på elevernas resultat. Enligt IFAU har nämligen lärartätheten en direkt inverkan på elevernas resultat.
- Vi har sett att det finns ett samband. Resultatet minskar mer i kommuner där man har minskat mer på resurserna. Man kan inte dra ner i skolan utan att tro att det ska ge några konsekvenser, säger Björn Öckert, forskare vid IFAU.
Institutet har gjort en jämförelse mellan läsåren 1990/91 och 2002/03: Siffror från hela landet visar att antalet lärare per hundra grundskoleelever under perioden minskade från 9,1 lärare till 7,7. Under samma period försämrades genomsnittsbetygen för landets grundskoleelever med 1,2 procentenheter.
För Uppsalas samtliga grundskolor sjönk lärartätheten från 8,1 till 7,1. Enligt en poängmodell med skala 1-100 sjönk Uppsalaniornas genomsnittsbetyg: från 53,1 till 51,1.
UNT: Finns det inte andra faktorer som kan ha påverkat förändringen av genomsnittsbetygen?
- Det kan man aldrig utesluta. Men vi visar att resurser påverkar skolan. Det kostar att skära ner, eftersom det bidrar till lägre betyg, säger Björn Öckert.
UNT berättade i fredagens tidning att det kan bli kraftiga neddragningar i Uppsalas grundskolor nästa år. Nästan var tionde anställd kan försvinna nästa höst, enligt grundskolans ledning som gjort beräkningarna utifrån den ekonomiska ram som kommunens uppdragskontor föreslagit.
Enligt IFAU:s utredning minskade lärartätheten i den svenska grundskolan under i stort sett hela 1990-talet, för att öka något under 2000-talets inledande år.
Tanken med forskningsrapporten är att den ska finnas som underlag för kommuners arbete med att planera budgeten för framtidens skola.
Så jobbar vi med nyheter