Färre fördomar mot invandrarkvinnor
Det är lättare att vara invandrad kvinna än invandrad man i Sverige när det handlar om att få jobb. Detta menar Helena Andersson som nästa vecka lägger fram en ny avhandling vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet.
- Det är många som jag intervjuat som menar att det är lättare att få jobb som invandrad kvinna än som invandrad man. Många av dem jag pratat med tror att det beror på att svenskar har fler fördomar mot invandrade män. Jag tror att det stämmer. Det kan tänkas att massmedias bild av den muslimska mannen och bilden av det ojämställda samhälle de kommer från bidrar till detta. Men denna bild är naturligtvis inte hela sanningen, säger Helena Andersson.
Ivan Daza på Blatteförmedlingen, som jobbar med mångfaldsrekrytering och att mäta företags och organistaioners förmåga att hantera mångfald, håller inte med om detta. Han tycker inte att det finns något som tyder på att det är lättare för invandrade kvinnor att få jobb än vad det är för invandrade män. Däremot håller han med om att fördomarna är fler mot män med utländsk bakgrund.
Men oavsett kön så verkar språket vara en viktig faktor för att bli integrerad på arbetsplatsen, både i fikarummet och i operationssalen. Enligt Helena Andersson studie är socialisation bland kolleger viktigt för att bli integrerad på en arbetsplats och hon betonar att det kan vara positivt att vara mångspråkig.
- De invandrare jag följde löste alla problem som uppstod. Antingen på egen hand med kroppsspråkets hjälp eller med någon kollegas hjälp. Ofta ställer de som inte behärskar språket fullt ut extra frågor och de är väldigt måna om att allt ska bli rätt. Det är en resurs att vara mångspråkig eftersom det kan fungera som en brygga mellan svenskfödd personal och patienter med utländskt ursprung, säger Helena Andersson.
Hur stor roll språkets betydelse har beror på vilken arbetsuppgift som personen har. I läkarnas och sjuksköterskornas yrken spelar språket en större roll än i lokalvårdarens. Studien visar också att lokalvårdarna ofta segregeras och att de flesta inom denna yrkesgrupp inte har svenska som modersmål.
- De lever i ett slags utanförskap gentemot det svenska samhället men de har ofta sina egna små grupper. De som inte ingår i någon sådan grupp är ibland väldigt ensamma, men personligheten spelar också in och det är väldigt olika från person till person, säger Helena Andersson.
Så jobbar vi med nyheter