När blåljuspersonal ryckte ut till en misstänkt anlagd bilbrand i Gottsunda 2017 började personer kasta sten på polisen.
– Vi har egentligen inte analyserat det här i närtid, men vi har en generell uppfattning om varför det har minskat, säger kommunpolisen Lisa Sannervik.
Bilbränder har alltid förekommit i Uppsala, eller åtminstone i de 30 års tid som Lisa Sannervik arbetat som polis. Hon menar dock att det var från 2008 och framåt som en ökad social oro bredde ut sig i flera Uppsala-områden. Konsekvensen blev bland annat att bilbränder blev alltmer vanligt förekommande i kommunen.
– Vi hade mer oro i flera bostadsområden, då förekom även obstruktion mot polisens ingripanden och mot räddningstjänsten och personer kastade sten på bussar, säger hon.
Mellan 2016 och 2018 anmäldes mellan 120 och 129 bilar per år, sedan sjönk siffran drastiskt. Om man jämför dessa tre år med de tre senaste åren, 2021 till 2023, har antalet bilbränder sjunkit med över 70 procent.
– Bilbränder förekommer fortfarande, men mer sporadiskt, säger Lisa Sannervik.
Exakt vad som minskat den sociala oron kan hon dock inte svara på, då det inte studerats tillräckligt. Samtidigt tror hon att det förebyggande arbete som polisen genomfört i skolor i Uppsala, för att berätta om blåljuspersonalens arbete, har varit en av faktorerna som kan ha spelat in.
Utanför garaget syntes spår av bilbranden i Gränby 2018.
Endast 2 av ca 60 bilar förstördes i branden, men de flesta behövde rengöras från sot.
Två bilar totalförstöres i branden i garaget i Gränby 2018.
Motiven bakom bilbränderna är samtidigt svåra att kartlägga då det är sällan som gärningspersoner grips vid en bilbrand.
– Det krävs inte så mycket planering, personen försvinner snabbt från brottsplatsen och det lämnas inga spår, förklarar hon.
Bland kriminella kan en bilbrand dock användas som en hämndaktion eller ett hot. Det är även vanligare att unga personer begår denna typ av brott, menar Lisa Sannervik.
Bilbrand i Gränby 2019. "Sannolikt anlagd", säger räddningstjänsten vid tillfället.