Det visar forskare vid Uppsala universitet i en i vissa avseenden unik studie, som publiceras på nätet i facktidskriften Upsala Journal of Medical Sciences.
– Våra resultat är goda nyheter för de flesta äldre som drabbats av stroke och deras anhöriga. Även om nästan alla får några hälsoproblem till följd av stroken verkar besvären i de flesta fallen vara övergående, säger Kurt Svärdsudd, professor emeritus i allmänmedicin vid Uppsala universitet.
Tillsammans med sjuksköterskan Lena Olai är han huvudansvarig för studien som omfattar alla äldre patienter som under en treårsperiod skrevs ut från ett länsdelssjukhus i Mellansverige efter att ha vårdats för stroke, sammanlagt nära 400 personer. Patienterna var i medeltal närmare 80 år när de insjuknade med stroken.
Med hjälp av dels journaler från primärvården och den kommunala äldrevården, dels flera uppföljande intervjuer direkt med patienterna har forskarna i detalj kartlagt deras hälsoproblem under hela det första året efter slaganfallet.
– Vi ser att förekomsten av hälsoproblem når en topp under den första tiden efter stroken, men efter några månader är det bara några procent av patienterna som under en given vecka rapporterar besvär som kan kopplas till det tidigare slaganfallet, säger Kurt Svärdsudd.
Många tidigare studier har visat att sömnsvårigheter, problem med att förstå och göra sig förstådd i kommunikationen med andra, smärta, andningsproblem, tarmbesvär och flera andra hälsoproblem är mycket vanliga bland patienter som haft en stroke.
Även i den nya studien rapporterade mer än 90 procent av patienterna någon gång under året efter slaganfallet att de hade sådana problem.
– Men av detta ska man inte automatiskt dra slutsatsen att dessa patienter har en mycket hög sjukdomsbörda. Om man som vi i vår studie undersöker hur stor andel av patienterna som rapporterar besvär i ett givet ögonblick blir bilden en helt annan, säger Kurt Svärdsudd.
Andelen patienter som under en given vecka rapporterade något hälsobesvär till följd av stroken var bara mellan fyra och åtta procent.
Samtidigt visar studien att det finns vissa skillnader mellan vilka besvär som sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster och annan vårdpersonal noterar i patientjournalerna och vilka besvär som patienterna själva tycker är viktiga att ta upp när de intervjuas.
De problem som patienterna oftast tar upp gäller att trots talstörningar göra sig förstådda, begränsade möjligheter att klara fysiska aktiviteter och trötthet. Inte sällan hängde sådana besvär ihop, det vill säga patienter som hade svårt att göra sig förstådda kunde också besväras av trötthet och ha svårt att klara fysiska aktiviteter.
De besvär som oftast noteras i journalerna är trötthet, problem med blås- och tarmfunktionen, andningsbesvär och dålig blodcirkulation.
– En förklaring till skillnaderna kan vara att personalen framför allt noterar besvär som vården har goda förutsättningar att hantera, medan patienterna rapporterar de besvär som bekymrar dem mest, säger Kurt Svärdsudd.
Fotnot: Hela den vetenskapliga artikeln kan läsas på http://informahealthcare.com/ups.