Det framgår av en europeisk studie, som publiceras i facktidskriften Pediatric allergy and immunology.
– Gängse metod mäter bara halten av levande mögelsporer, men även dött mögel kan orsaka besvär. Därför bör nuvarande mätmetod kompletteras med att också mäta halterna av mögel-dna, säger docent Dan Norbäck vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset.
Han är en av de ansvariga för studien som omfattar 654 skolbarn i tioårsåldern vid 21 skolor i Danmark, Frankrike, Italien, Norge och Sverige. Fyra skolor i Uppsala ingår i studien.
Med hjälp av speciella partikelfällor i klassrummen samlades mögelsporer in för odling. Dessutom togs dammprover från golv, bänkar och stolar för att mäta halterna av mögel-dna.
– Halterna av mögel-dna i ett prov återspeglar den totala mängden mögel, såväl levande som dött. Mätningen visar också vilka arter av mögelsvampar som finns i provet, säger Dan Norbäck.
Parallellt med mätningarna kartlades med hjälp av enkäter förekomsten av hosta, hösnuva och andra luftvägsbesvär bland barnen och undersöktes deras lungfunktion med ett utblåsningstest, så kallad spirometri.
I alla klassrum fanns mätbara halter av levande mögelsporer i luften och i en tredjedel av dem översteg halterna gränsvärdet enligt gällande riktlinjer. Bland eleverna i klassrum som låg över denna gräns var olika luftvägsbesvär ungefär tre gången vanligare än bland eleverna i klassrum med lägre halter av levande mögelsporer.
Det fanns inget direkt, nära samband mellan halterna av levande mögelsporer i klassrumsluften och de totala halterna av mögel, som beräknades genom att mäta halterna av mögel-dna.
– Men även för mögel-dna såg vi ett samband mellan höga halter och ökad förekomst av luftvägsbesvär. Höga halter av dna från vissa mögelsvamparter var också kopplade till sämre värden i lungfunktionstestet, säger Dan Norbäck.
I dag finns inga riktlinjer alls för hur höga halter mögel-dna som anses acceptabla.
– En viktig uppgift är att med ytterligare forskning ta fram ett underlag för sådana riktlinjer. Då kan båda metoderna för mögelmätningar rutinmässigt användas för att övervaka och upptäcka mögelproblem i skolmiljöerna. Det kan finnas mögel som ger besvär även i lokaler utan fuktskador, synligt mögel eller mögellukt, säger Dan Norbäck.
Hur det gick för Uppsalaskolorna i undersökningen? Jo tack, de hörde till de skolor som hade lägsta halterna av både levande mögelsporer och mögel-dna i klassrummen.