Farligt elskrot hamnar i soporna
Årligen slänger svenskarna ungefär 12 000 ton elskrot i soppåsen, fast det borde gått till återvinning. Framför allt glödlampor och småbatterier hamnar fel, det är produkter som innehåller farligt höga halter av tungmetaller.
Foto: Tomas Oneborg / Scanpix
Per Brage, projektledare på VA- och avfallskontoret i Uppsala har inga siffror på hur väl eller illa uppsalaborna sköter hanteringen av elskrot jämfört med vad rapporten säger.
- Vi erbjuder ganska goda möjligheter, tycker han och hänvisar till kommunens åtta återvinningscentraler där El-Kretsen genom avtal får utnyttja kommunal mark för att samla in och återvinna elprodukter enligt producentansvaret.
Avfall Sverige har kompletterat sopanalysen med en intervjuer av 1 000 personer mellan 18 och 84 år. Av intervjuerna framgår att hushållen i allmänhet är miljökunniga och vet hur olika avfallstyper ska hanteras. Att en del av elavfallet hamnar fel uppges bero på bekvämlighet. Många hushåll vill att systemen för återvinning görs mer lättillgängliga.
Elavfallsrapporten utmynnar i flera förslag för att minska mängden farligt elavfall i hushållssoporna. Insamlingen av små elprodukter borde kunna ökas genom:
*Utbyggda och mer lättillgängliga insamlingssystem.
*Samordning med batterinsamling.
*Insamling i butik.
*Utveckling av nya behållare lämpliga för små elprodukter.
Avfall Sverige påpekar att mängden farligt elskrot i hushållssoporna kan öka om inget görs, detta som en följd av teknikutveckling, ökad konsumtion, samt allt mindre prylar som allt oftare innehåller elektronik.
Om det vore en bra idé att som rapporten föreslår komplettera de 39 återvinningsstationerna i kommunen med fler kärl avsedda för små elprodukter vill Per Brage inte avgöra.
- Det beror på vad man menar. Stationerna kräver tillsyn, säger han. Sopor ska kunna lämnas tryggt och säkert. Han befarar att elskrot kan vara stöldbegärligt, att sådana behållare kan bli attraktiva och att det som skulle gå till återvinning hamnar på avvägar.
Mot det står som Per Brage konstaterar att sorteringsbenägenheten ökar ju närmare hushållen olika typer av avfall kan lämnas.
På ett område ger rapporten från Avfall Sverige lugnande besked. Det gäller frågan om vad som händer med gamla mobiltelefoner. Svenskarna köper varje år ungefär tre miljoner mobiler. Branschkunniga säger att knappt en miljon återvinns. Samtidigt visar sopanalysen att nästan inga mobiler hamnar i soptunnan. Var är då resten? undrar Avfall Sverige och hänvisar till Telia Sonera som efter en undersökning våren 2008 drog slutsatsen att ungefär 15 miljoner kasserade mobiler finns kvar i hemmen.
Så jobbar vi med nyheter